Kvinnliga Kockar!

Glad tisdag!

Idag är det verkligen en glad dag! Solen skiner lite lätt, vi börjar verkligen att få ordning i huset och äntligen är internet up and running. Lite problem med rautern är nu förhoppningsvis (peppar, peppar) lösta och min bloggabstinens ska väl nu börja avta. Man är verkligen handikappad utan en dator och internetuppkoppling och sakta men säkert betar vi nu av allt det där som legat i träda. Som bloggen...

Men till min fasa har jag nu upptäckt att blogger ska ta bort det gamla gränssnittet helt och enbart köra på det nya. Gillas inte! Jag och det nya gränssnittet har ännu inte kommit överens. Det vill sig inte så det får bli lite hårdkörning i det nya kommande kvällar. På något sätt ska jag väl få ordning på hur man får till inläggen, vart man hitta och det helt enkelt fungerar.

Idag vill jag börja med att berätta om ett spännande och bra initiativ som presenteras på Gastro Nord under dagen. "Sveriges 100 mest lovande kvinnliga kockar" är en lista där folk i branchen och allmänheten kan nominera talangfulla kvinnliga kockar som har erfarenhet och engagemang nog att platsa i Årets Kock-tävlingen. Målet är att listan skall fyllas med namn på kvinnliga kockar som platsar i tävlingen idag eller i framtiden.

Jag vet inte om man egentligen skall tala om det som ett problem, på ett sätt är det väl det samtidigt som det inte är det, men i brist på bättre ord benämner jag det nu som ett "problem". Problemet är helt enkelt att det är för få kvinnor i Årets Kock tävlingen. Och ändå är restaurang och mat-Sverige fullt att skickliga kvinnliga kockar och matkreatörer. Vi ser dem i kockböcker, i köken, i etern och tidningar men sällan i tävlingssammanhang. Ca 35% av kockarna här i landet är kvinnor men ändå står de för mindre än 10% av ansökningarna till Årets Kock tävlingen. Sedan tävligen startade har endast nio kvinnor deltagit i finalen och endast en har vunnit. Varför är det så? Jag har inget givet svar på detta och det tror jag inte heller finns. Men jag, som många andra, anser att en större del kvinnlig fägring i sammanhanget skulle vara gynsamt och ett steg framåt.

Tidigare fanns en tävling just för kvinnor, "Wilhelmina" och "Team Milko" var ett kvinnligt landslag. Båda är idag nerlagda pga bristande intresse och för få ansökningar. Är det så att vi kvinnor inte gillar att tävla? Vad beror det på att det främst är killar som söker sig till den spännande tävlingsdelen av ett yrke?

Jag är ingen super-feminist utan anser att alla skall konkurerra på samman villkor. Men att så få kvinnor söker är ett problem. Jag hoppas att denna lista, tillsammans med Karin Franssons mentorpris skall inspirera fler kvinnor att söka till tävligen. Och förhoppningsvis kommer vi att inom något år få se resultat av initiativet.

Om du känner att det finns en lovande kvinnlig kock där ute som bör stå med på listan så går det jättebra att nominera denna här.

Har du tid och möjlighet så passa på att besök Gastro Nord som pågår tisdag-fredag på Stockholmsmässan. Se alla nyheter och ät underbar mat hos Årets Kock restaurangen. Nu ska jag ladda kamera batteriet och ordna fram bilder till en förbättring av ett av bloggens topp-tio recept!

Uppdatering!

Hejsan!

Ville bara meddela att jag vare sig slutat blogga eller gått under jorden. Men när man är utan internet känns det som om det är precis vad som skett. Vi har nu, äntligen, flyttat in vårt pick och pack i vårt lilla röda hus men det där med att fixa internetuppkoppling föll under två stolar. Och nu sitter vi utan, hur länge vet jag inte, men så snart vi är uppkopplade så kommer blogginlägg att börja flöda igen! För att skriva via telefonen lämpar sig bäst för fb, twitter och en kort uppdatering som denna.

Men om ni vill följa bloggen och mig i mitt bakande och matlagande liv lite mer så finns Louise's Spis nu också på Twitter. Bara klicka på länken som ligger i höger marginalen.

Vi hörs på Twitter tills vi är uppkopplade mot omvärlden igen!

Kramar Louise

Glad Påsk! (Fluffig äggröra i äggskal och Ångad vit sparris med brynt mandelsmör)

Glad Påsk!

En färggrann, ljus, mat- och godisfylld helg är här, och än så länge har den egentligen bara börjat. Själv är jag nere på besök i min hemstad Skara och njuter idag av solen. Men igår var det lite mer svårt att bestämma vad vi egentligen lagade mat till. Jul eller påsk? Snön fullkomligt vräkte ner och med tanke på att vi (för första gången) griljerade en skinka och planerade att laga Jansson, ta upp köttbullar och köpa prinskrov så var det påtagliga jul-flachbacks. Fast det vi har både kallare och mer snö nu än vad vi hade på julafton. Julen varar än till påska sjunger man förvisso. Men måste vädergudarna ta det så bokstavligt?

Snart är det dags för Påskbord, även om det känns som om jag just nu borde sett Kalle Anka med tanke på att klockan är tre, och efter det påskägg. Men som sagt, allt känns lite bakvänt idag. Som tur är är barnen påskladdade och längtar efter sina påskägg. Påskparad har vi varit med på och vi vuxna hittar nog snart också rätt högtidskänsla.

Vi är så traditionella att vi inte har några större nyheter på vårt påskbord i år som jag kan visa upp. Men förra veckan var jag ju nere i Stockholm på workshop med Elextrolux i samband med lanseringen av Elextrolux Inspiration Range. Och tillsammans med Fredrik Björlin från kocklandslaget lagade vi första kvällen en underbar vårmeny bestående av många smårätter. Ni kommer att få ta del av fler av dem men idag tänkte jag passa på att tipsa om två enkla, mycket goda små rätter, som ni snabbt kan ordna samman om ni söker något nytt och gott att fira Påsken med.

En riktigt glad och god Påsk till er alla!

Den första rätten är en underbar len och fluffig äggröra som presenteras i ett rent äggskal. Så vackert med tanke på högtiden. Fluffigheten här har getts genom att äggröran skummats genom en sifon som tål värme (tyvärr fungerar inte en vanlig hederlig sodasifon till detta). Om man nu inte har en sifon hemma så går det lika bra att skeda upp röran i skalen direkt, då räcker den till ca 4-6 port. Skummas den i en sifon är den mycket dryg och fyller fler skal.

Skummad Äggröra

med Löjrom och Ramslök

4 ägg

½ dl vispgrädde

1 tsk smör

salt och peppar

löjrom

ramslök eller gräslök

Smält smöret i en kastrull under svag värme. Tillsätt äggen och vispa/rör tills äggen stelnat på ett mjukt vis. Tillsätt grädden, smaka av med salt och peppar och rör runt till en krämig röra.

Om du inte vill skumma röran så är det nu bara att seda upp i äggskal eller tex ägg koppar och garnera med löjrom samt finhackad rams-eller gräslök.

Om vu har en sifon och vill skumma äggröran så tillsätt lite mer smör samt grädde och mixa röran helt slät med en mixerstav. Häll upp i sifonen och tryck ut i serveringsformar. Toppa med löjrom och lök.

Vill man servera rätten helt vegetarisk kan man toppa med tångkaviar eller finhackad röd lök istället för löjromen.

Njut och enjoy!

Den andra lilla rätten är lika enkel som genial. Stort tack för tipset om att servera lätt ångad vit sparris på detta sätt Fredrik. Vi är övertygade om att detta kommer bli vårens stora mathit!

Ångad vit sparris

med brynt smör och rostad mandel

12 st sparrisar

100 g smör

1 citron

50 g rostad mandel

salt

krasse att garnera med

Skala sparrisen. Har du en ångung så ångar du såklart sparrisen i denna (jag önskar mig detta väldigt, väldigt mycket) men det går lika bra att ånga i en ånginsats till en kastrull. Ånka sparrisen al dente så att den fortfarande är knaprig.

Under tiden sparrisen ångas så bryns smöret under lätt omrörning. Hacka mandeln och lägg den sedan i smöret.

Lägg upp sparrisen på ett stort fat eller fyra portionsfat till servering och skeda över mandelsmöret. Toppa med rivet citronskal, lite flingsalt samt klippt krasse.

Enjoy!

Kaksmulor till glass

Glad Söndag!

Hoppas att allt är bra med er alla! Hemma igen i vardagen efter några intensiva, men roliga och lärorika, dagar nere i Stockholm. Tyvärr så fortsatte tekniken att leka med mig och internetuppkopplingen via den trådlösa lilla dosan ville inte hitta någon signal. Och jag som verkligen kände att jag hade både inspiration, tid och ro att blogga. Just nu är det inte alltid som dessa tre betingelser uppfylls samtidigt men när de gör det så vill jag ju passa på att plita ner inlägg här men nu gick det ju inte det. Teknikens vägar äro outgrundliga...

Nu var det inte bara nättrassel som jag drabbades utan dvd-spelaren vägrade blankt att läsa av fler skivor. Jag är som ni säkert förstått inte speciellt teknisk av mig och att köpa en ny dvd är liksom inget jag gör så ofta (läs, detta var första gången). Men jag lyckades läsa in mig lite på området så jag förstod atten laser faktiskt kan "dö" på en dvd och att den då inte läser av skivor mer. Och jag lyckades med att reda ut virrvaret med kablar, scart och hdmi och allt vad det nu finns för tekniska finesser. Lite nöjd med mig själv så lyckades jag till slut också köpa en ny spelare med hdmi. Inte så illa, för att vara mig.

Vad jag gjorde i Stockholm ska jag berätta mer om i kommande inlägg tillsammans med en rad goda recept. Men idag ligger inte min inspiration på topp. På tågresan hem (som avlöpte utan bombhot) var nog ca 89% av de resande i min vagn sjuka och idag känns det som om jag är på samma väg. Huvudet spränger, halsen , ömmar, öronen trycker, kroppen värker och ett latent illamående rör sig hela tiden i magen. Inte så inspirerande vare sig att blogga matiga recept eller att laga något med för mycket dofter. Det enda jag verkligen är sugen på är chokladkaka, gärna så kladdig den kan bli, och vaniljglass. Som tur är så har jag ett "misslyckat" kladdkakeexperiment som är precis så kladdigt som jag vill ha det idag.

Men idag tänkte jag tipsa om vad man kan göra med kakdegar som inte blir riktigt som man tänkt sig. Man kanske mätt lite fel på någon ingrediens, tagit fel av något annat eller helt enkelt bara inte är nöjd med hur den blev. Då kan man göra kaksmulor och servera till glass. Hur enkelt och hur gott som helst! Mina kaksmulor blev till när jag och barnen skulle baka havrekakor. Någonstans på vägen blev det fel och degen gick helt enkelt inte att få till kakor som det var tänkt. Så vi smulade ihop den istället, bakade av och nu har vi dem till glass. Om du dessutom råkar ha en burk dulce de leche på lut i kylskåpet så höjder det upp denna enkla dessert ytterligare.

Nu ska jag försöka bota min nalkande förkylning med kladdkaka, och kanske lite kan jang...

Kaksmulor till glass

Givetvis kan man använda vilken deg som helst till detta men det här är ungefär vad vi använde till våra misslyckade havrekakor, men lyckade kaksmulor.

150 g rumsvarmt smör

180 g strösocker

165 g havregryn (kanske lite mer)

125 g vetemjöl

2 tsk bakpulver (kan uteslutas)

100 g grov hackad mörk choklad

75 g rostade och hackade hasselnötter (kan uteslutas eller bytas mot annan nöt)

Sätt ugnen på 175 grader.

Rör smör och socker vitt och krämigt.

Blanda samman de torra ingredienserna och rör ner dem i smörsmeten. Blanda samman allt med en trägaffel. Nyp sedan ihop degen med fingertopparna så att den blir små klumpig.

Häll ut smulorna på ett bakplåtspapper i en långpanna. Se till att det ligger i ett lager och baka av i ugnen ca 10-20 minuter eller tills smulorna fått fin färg. Rör runt någon gång under tiden de gräddas.

Ta ut, rör runt, och låt svalna på plåten.

Häll upp burk och servera tillsammans med en god glass.

Enjoy!

Våfflor med blåbär och dulce de leche

Glad Måndag!

Själv vet jag inte om den är så glad, egentligen. Utanför tågfönstret är vädret grått, trist och tågresan fick en minst lika trist och grå start. För än så länge har jag inte åkt en meter med tåg utan tåget står still i Bräcke och att vara nere i Stockholm klockan fyra är bara att glömma. Hur man nu kan komma på att bombhota stationen i Östersund är för mig en gåta men på något sätt hamnade jag mitt i detta och som grädde på tårtan några timmars tågförsening. Så vi får se när vi kommer fram till city.

På samma sätt som det är lite lugnande att det inte blir panik så är det också märkligt att se hur en stor skara människor reagerar i sådan här situation. Vad man än vill åstadkomma med dylika hot så möts man inte av en större reaktion av drabbade än "jaha, typiskt också. Nu blir vi försenade". Ingen skräck, ingen panik. En ganska nollställd reaktion. Så vad är det man egentligen vill med ett uttalat bombhot mot en byggnad som ligger ganska avsides till som stationen i Östersund gör? Visst man får sina femtion minuters uppmärksamhet i media men så mycket mer än detta blir det inte. Man får ingen större reaktion bland de drabbade mer än frustration över allt stök och bök som förseningar och ändringar innebär. Jag förstår helt ärligt inte varför man gör så här. Skulle nu visa sig finnas en bomb i byggnaden så är det på något sätt ännu mer obegripligt att man först går ut med en varning. För vad är vitsen med en bomb om man inte har till syfte att skada och förstöra? Och är det fejk så är det ett ovanligt dumt och infantilt "skämt". Tyvärr upphör människors dumhet aldrig att förvåna.

Det sagt så har vi äntligen börjat att rulla och jag kommer att komma ner till Stockholm i sinnom tid. Och med en vobblig internetuppkoppling ska jag försöka få in de inlägg jag lovade igår då datastrul satte käpp i hjulet. Det har varit lite väl mycket strul den senaste tiden.

Ikväll ska jag njuta av ett glas gott vin och en god take away. Det är väl unt efter dagens strapatser!

Den här våffelvarianten är väl egentligen inget speciellt, säkert är det några som redan testat. Men, eftersom den var så god, så känner jag min plikt som matbloggare att tipsa om denna enkla men ack så goda kombo.

Ta en vanlig våffla, har du gräddat med vaniljsocker i smeten så är det jättegott, toppa med en klick vispad osötad grädde. Ringla över dulce de leche och toppa med färska eller lätt tinade blåbär. Kladdigt och himelskt gott!

Jag använde mig här av dulce de leche som fått sjuda i nästan en timme. Sedan fick den stå i svalen över natten. Med denna liet kortare koktid blev den en perfekt sås att ringla över våfflan. Kombinationen blåbär, grädde och dulce-sås är så klart inte bara god till våfflor utan även till pancakes, marängswiss, chokladkakor, whoppie pies, macarons.... Ni förstår, det är en god kombination och vill man så är det även väldigt gott att byta ut blåbären mot lingon.

Enjoy!

Våfflor med hallon och lemon curd

Glad våffeldag!

Här rinner tiden iväg och på bara några dagar har Sverige gått från grått och kallt till soligt och grönt. Även här upp i norr tar sig våren fram och alltmer barmark visar sig och påminner om vad som komma skall. Men visst är det ofta så att just våffeldagen brukar bjuda på en försmak av vår?

Mitt minne av just denna dag är att det brukar vara sol, värme på gränsen till att man kan sitta ute och njuta. Och att en våffla med sylt och grädde smakar extra gott, just här och då.

Idag tänkte jag bjuda er på en liten våffelkavalkad. Vi gick loss med vårt nya våffeljärn igår vid lunch. Och det blev ingen dålig lunch! Lite gott här och lite gott där och vips så hade vi en fin våffelbuffé med både lunch- och efterrättsvåfflor. Tänk att något så enkelt kan vara så gott.

Mina två favoritrecept till våffelsmet hittar ni här, men jag kan erkänna att jag minst lika ofta gräddar mina våfflor från ett rött paket köpt på affären. (Och jag skäms inte över det! De blir minst lika goda.) Vanligtvis så brukar jag föredra mina våfflor med grädde eller vaniljglass och en god hallonsylt men den här gången testade vi lite nya tillbehör. Ibland är det kul att göra något nytt av en kär gammal klassiker. Hur föredra ni att äta era våfflor?

Nu ska jag ta itu med bilderna till inlägg två och tre som kommer senare under dagen. Innan dess blir det nog en tur till vårt hus. Vi börjar så smått få in våra möbler och vi hann ta en tur där vi köpte mattor tidigare idag. Vi är lite nyfikna på hur det blir med dessa på plats. Tänk när jag kan börja fotografera lite hemma och ute igen.

Hoppas att ni inte bara njuter av våfflor idag. Så gott som det är kan man baka dem ofta!

Till den här våfflan använde jag en helt vanlig smet som smaksattes med fröna från en halv vaniljstång. Våfflorna gräddades som vanligt och serverades sedan med vispad grädde (osötad), hemgjord lemon curd och färska hallon. En riktigt härlig kombination som blev vårligt syrlig och solig i smaken.

Lemon Curd

2 citroner

100 g strösocker

50 g smör

2 ägg

1 äggula

Finriv skalet från citronerna och pressa ur saften. (Det går enklast att pressa ur saften ur citronerna om de är lite varma. Värm dem några sekunder i mikron eller under varmt vatten så går det enkelt att få ur så mycket saft som möjligt).

Lägg citronskal, saft, socker och smör i en skål och ställ den över ett vattenbad. Vispa tills smöret smält.

Vispa upp äggen lite lätt och rör sedan ner dem i skålen med smörsockret. Ställ tillbaka skålen över vattenbadet och och rör tills krämen tjocknat. Det tar ca 10-15 minuter.

Häll upp blandningen i en skål och låt den svalna. Om du vill ha en helt slät curd så passera krämen genom en finmaskig sil, en till två gånger.

Enjoy!

Gnocchi med rostade grönsaker

Glad tisdag!

Hoppas att allt är bra med er! Här flyter vi på. Långsamt framåt är väl det som bäst kan beskriva läget här. Tyvärr varken tid över till blogg eller bak men det blir bättre så snart vi är klara. Vem hade trott att det skulle ta så här lång tid?

Under tiden är det femtioelva saker som ska bestämmas, barn som ska passas och hållas på gott humör och själv drömmer jag mig bort över vackra bakverk som jag också vill baka när lugnet sänkt sig på kvällen.

Idag ska ni få något så ovanligt från mig som ett tips på ett snabblagad och god maträtt! Det var ett tag sedan sist men här kommer ett tips till middag ikväll. Vad vi själva ska äta vet jag inte. Vi firar femårig förlovningsdag idag och ska leta oss ut till en restaurang. (Tips på bra ställen i Östersund mottages gärna). Men hade vi varit hemma så skulle jag varit sugen på att testa gnocchi med brynt smör och friterad salvia. Har snöat in helt på gnocchi och måste vid något tillfälle testa att laga de små goda bollarna själv. Kanske är det för att jag tröttnat lite på pasta som gnocchi känns som ett lite roligare alternativ?

När vi var uppe i Åre så passade vi på att laga den här goda rätten. Jag ville passa på att testa den nya crème fraichen som smaksatts med timjan och rostad vitlök av förra årets kock Tomas Diederichsen. Och den visade sig vara en bra genväg till de kryddor jag sökte. Det är ju inte alltid som man har möjlighet att ha vissa saker hemma och då är det bra med lite substitut. Kan tänka mig att den här crème fraichen även blir en god sås till stekta kycklingbitar.

Mitt rätt är gjord lite på en höft av sånt som vi behövde använda upp. Grönsakerna kan man givetvis variera efter tycke och smak så se mer mitt recept som ett förslag. Men ett glas rött till och middagen är räddad.

Nästa gång återställer vi ordningen med ett bakverk!

Gnocchi med rostade grönsaker

ca 4 pers

1 aubergine

1 zucchini

1 röd paprika

1 gul paprika

2 morötter

1 broccolistånd

1 stor röd lök

½-1 ask cocktailtomater

1 vitlök solo

lite torkad timjan och mejram, ca 1 tsk av varje

olivolja

salt o peppar

2 påsar gnocchi

1 ask crème fraiche timjan och rostad vitlök

västerbottenost

Börja med att dela grönsakerna i lagom stora bitar på det sätt du föredrar. Lägg alla grönsakerna utom tomaterna i dubbla påsar. Häll på en rejäl slurk olivolja och krydda med stött timjan och mejram. Pressa över vitlök. Blanda runt allt och låt grönsakerna marinera minst en timme.

Rosta grönsakerna i ugn på 225 grader ca 20-30 minuter eller i stekpanna. Salta och peppara lite innan de går in i ugnen. Grönsakerna ska bli lagade men ha kvar sin spänst. Tillsätt tomaterna de sista fem minutrarna. Ta ut och smaka av med salt och peppar.

Koka gnocchin enligt anvisningarna på förpackningen. Låt den rinna av i ett durkslag och häll sedan tillbaka den i kastrullen. Blanda gnocchin med crème fraichen och smaka av med lite salt.

Lägg upp grönsakerna tillsammans med grönsakerna på ett serveringsfat. Hyvla över lite västerbotten ost och dekorera med färsk timjan innan servering. Servera med en grönsallad.

Tips! De här grönsakerna är även jättegoda till nykokt tagliatelle. Blanda bara ner extra olivolja och servera med nyriven västerbotten ost eller parmesan.

Enjoy!

Classic Carrot Cake (Morotstårta)

Glad tisdag!

Jösses vilket blåsväder vi har! Spelar ingen roll att det är vårväder ut med snösmältning och annat härligt när man inte kan sticka näsan utanför dörren utan att blåsa bort. Ska man tolka det som en ordentlig vårstorm och att våren nu bara är bakom hörnet? Jag hoppas verkligen det...

I väntan på att vinden ska bedarra, så vi kan ge oss ut och njuta av solen som faktiskt värmer, så hittar jag allt mer underbart porslin som jag vill köpa till nya köket och ännu fler recept att pröva och ta vidare. Och det tar sig därborta. Övervåningen är helt klar och det står ett kök på plats, det saknas bara en elektriker, lite kakel och färg så är även det klart. Ska bli så mysigt att få flytta in och ställa saker på plats. Snart, snart så!

Fast lite bakande har det blivit. Det går helt enkelt inte att motstå suget efter att få röra smör och socker vitt och poröst, att skrapa vaniljstänger eller att raspa citronskal. Det är en del av mig och behöver få sitt utlopp. Och just den här tiden på året, när vi balanserar mellan vinter och vår, uppstår alltid ett sug efter att baka och laga mat med citron. Tänk bara en couscoussallad med mynta, vårlök och citron till en härlig citronkyckling... Det klara ljuset är ett perfekt komplement till de rena och uppfriskande smakerna i citronen. Bara att ha en skål med lime och citroner framme på köksbänken piggar upp och brukar sätta fart på både humör och inspiration. Men varför jag vid samma tid brukar få sug efter att baka morotskaka är lite mer svårbegripligt. Men det finns där och när snön väl börjar smälta i kanterna växer det sig allt starkare. Kanske är det mitt sätt att känna att våren verkligen är på väg? I så fall är det ett gott tecken i dubbel bemärkelse.

Den morotskaka som jag skrev om härom dagen blev också bakad och är vid det här laget nästan helt uppäten. God blev den och det visade sig vara en riktigt bra idé att byta ut en del av sockret mot ljust muscovadosocker. Kryddorna kom fram lite mer kändes det som och det blev lite mer karraktär. Det känns som om jag börjar närma mig ett nästintill perfekt recept på botten men jag känner att man nog kan arbeta lite mer med frostingen. För vad vore en morotskaka utan en god creme cheese-frsosting? Nej, precis. Det är frostingen som till stor del gör kakan. Jag har en idé om hur man skulle kunna göra som ska testas vid tillfälle och den tror jag hårt på. Men innan det visar sig om det är den ultimata frostingen så duger den här gott. För den här är inte dum den heller.

I väntan på mojnande vind så tänker jag plocka fram citroner, smör, socker och ...

Classic Carrot Cake

285 g vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 tsk bikarbonat

1½ tsk kanel

1 tsk vaniljpulver

3/4 tsk salt

½ tsk ingefära

1/4 tsk mald muskotnöt

330 g rumsvarmt smör

225 g ljust muscovadosocker

110 g strösocker

3 stora ägg

1 dryg dl vatten

ca 650 g rivna morötter

Frosting

225 g rumsvarmt smör

450 g creme cheese

½ tsk vaniljpulver

rivet skal av ca 1 citron

ca 2 paket florsocker

Sätt ugnen på 175 grader (ca 150 grader i varmluft). Smöra och mjöla två formar som är 20 cm i diameter.

Sikta samman mjöl, bakpulver, bikarbonat, kanel, ingefära, muskot, vaniljpulver och salt i en skål.

Vispa smör och socker riktigt poröst. Tillsätt äggen, ett i sänder och vispa ordentligt mellan varje. Vispa ordentligt ca 3-5 minuter och rör sedan ner vatten och morötter. Tillsätt mjölblandningen och rör smeten "slät" (så det inte finns mjölfickor).

Fördela smeten i de två formarna och grädda mitt i ugnen ca 45 minuter till en timme. Bottnarna är klara när en trästicka kommer ut ren.

Ta ut ur ugnen och låt kakorna svalna i formarna ca 20 minuter. Vänd sedan upp dem på bakgaller för att svalna helt. Dela varje botten i två delar.

Frosting och montering

Vispa smöret till frostingen riktigt vitt och krämigt, ca 4 minuter. Tillsätt sedan osten samt vanilj och vispa blandningen helt slät. Tillsätt florsocker pö om pö till en fast konsistens. Smaka av med citronskal. Citronen ska inte ta över i smak utan bara anas.

Lägg en av bottnarna på ett serveringsfat. Fördela en rejäl klick frosting över ytan. Lägg på ytterligare en botten och upprepa sedan med frosting och bottnar tills locket lagts på. Fördela då ett tunnt lager frosting runt om hela tårtan och på ovansidan för att stänga inne smulor. Ställ kakan i kylen ca 30 minuter så att frostingen stelnar. Ta ut kakan och fördela mer frosting runt om och på tårtan. Observera att det är en stor sats frosting så det gör inget om det blir över. Hellre för mycket än för lite.

Ställ tårtan i kylen minst en och en halv timme innan servering, gärna längre. Dekorera ev med lite bär eller något annat fint.

Enjoy!

Gingerbread Cake (Pepparkakstårta)

Glad lördag!

Hoppas att allt är bra med er kära läsare! Känns verkligen som om jag försummat er och bloggen rejält det senaste. Men det var behövligt med en liten paus från livet några dagar och när vi väl kom "hem" så blev det några extra dagars bloggledighet medans vi bla installerade köket i huset. Tänk, snart kan vi flytta in! Gissa om vi längtar...

Lite bakande har det blivit men det är ändå skönast att få baka hemma, i sitt eget kök och med sina egna grejor. Lite senare i eftermiddag har jag dock planer på att ställa mig och baka av ett nytt recept på morotskaka. Har et bra tag varit sugen på att göra en högre morotskaka än vad jag hitillsgjort och nu tror jag att suget efter både en bit morotskaka och att få baka har gått segrande ur min känsla av alla måsten runt om. (Även suget efter att få sätta mig ner vid datorn och blogga har också äntligen segrat över måsten och det suget får ni resultatet av nu).

Först hade jag tänkt bjuda på en väldigt god och enkel liten kvällsrätt men så gick jag igenom några gamla bildmappar och trillade över massa gamla bilder. Och då gick det inte att motstå den här tårtan. Det var en tårta jag gjorde till min mans födelsedag, i september. Det där med att blogga in saker direkt när jag gör dem är som ni kanske märkt inte min starkaste sida.

Bland det bästa vi vet hemma hos oss är pepparkakor, mjuka som hårda. Mjuk pepparkaka är bland det godaste som finns och för mig bara andas just den kakan sommar. Kanske just för att vi alltid har fikat på en mjuk pepparkaka på verandan i sommarstugen fina sommardagar. Så att ge mig på att göra om den till en tårtan var ganska givet. Resultatet blev en riktigt saftig och god tårta fylld med härliga smaker av pepparkaka och vanilj. Gillar man franska pepparkakor så är det jättegott att blanda ner några droppar mandelessens i smeten, men bara lite så att den precis anas.

Nu blev jag ännu mer sugen på att baka en härlig, hög tårta. Så nu blir det baka av!!!

Gingerbread Cake

Bottnar

285 g vetemjöl

450 g strösocker

4½ tsk bakpulver

½ tsk vaniljpulver

½ tsk salt

225 rumsvarmt smör

4 stora ägg

2 äggulor (alt ett helt ägg men det blir lite bättre med gulor)

2½ dl + ½ dl yoghurt eller filmjölk (gärna vanilj)

ca 1 msk pepparkakskryddor

Fyllning

500 g mascarpone

ca 3 dl vispgrädde

120 g extra fint strösocker

fröna från 1-1½ vaniljstång

Dekoration

pepparkakskrydda eller smulade pepparkakor

strössel

Sätt ugnen på 175 grader, (150 grader varmluft). Smöra och mjöla tre bakformar, 20 cm i diameter. Lägg gärna bakplåtspapper i botten så blir det enkelt att få ur dem ur formarna sen.

Lägg mjöl, socker, bakpulver, vaniljpulver och salt i skålen till en köksmaskin. Montera på flatblandaren på maskinen. (Givetvis kan man göra detta med en vanlig elvisp också men man kan då vara tvungen att blanda lite längre än med en köksmaskin). Blanda runt ingredienserna lite. Tillsätt smöret samt ½ dl av yoghurten och blanda samman allt på låg effekt. När blandningen börjar gå ihop så öka upp farten till medel (4 på en KA) och kör smeten fluffig.

Blanda under tiden samman resterande yoghurt med äggen och gulorna i en skål.

Tillsätt äggblandningen till smörsmeten i tre omgångar, vispa lite mellan varje tillsatts och skrapa även ner det som fastnar på sidorna. Låt maskinen gå tills allt gått samman lite lätt.

Väg eventuellt smeten och fördela 2/3 av smeten i två av formarna. Låt resterande tredjedel vara kvar i bunken och tillsätt här ca 1 msk pepparkakskrydda. Blanda in denna med hjälp av en slickepott och häll sedan ner smeten i kvarvarande form.

Grädda bottnarna mitt i ugen ca 30-40 minuter. Bottnarna är klara när en tandpetare kommer ut rent och det luktar kaka i köket.

Låt kakorna vila ca 15-20 minute ri formarna. Ta sedan ur dem och låt dem svalna helt på kakgaller.

När bottnarna är helt kalla så går det bra att göra fyllningen och montera. Vispa samman ingredienserna till fyllningen med hjälp av maskin till en fast men fluffig massa. Börja med en mindre mängd vispgrädde och tillsätt mer efterhand tills du får önskad konsistens.

Lägg en ljusbotten på ett tårtfat och fördela en rejäl klick av fyllningen över denna. Lägg sedan på pepparkaksbottnen och fördela ytterligare fyllning över denna. Lägg på resterande botten och fördela nästan allt av den resterande krämen över tårtan och på sidorna. Dra krämen jämn och fin med en spattel. Blanda resterande kräm med lite pepparkakskrydda och spritsa den ev som en dekorativ kant på tårtan. Ställ in tårtan i kylen minst 30 minuter för att stelna till lite. Tårtan kan gärna stå längre så att den "står till sig", dvs så att bottnarna drar till sig lite av fyllningen.

Dekorera eventuellt med lite smulade pepparkakor och strössel innan servering.

Enjoy!

Det här blir även mitt birdag till Månadens Sötsak hos Söta Saker där temat för mars är Personligt.

Trendspan 2012

Glad onsdags kväll!

Hoppas att allt är bra med er läsare! Vi har för tillfället lämnat renoveringen bakom oss för att bara njuta av några härliga dagar uppe i fjällen. Även om regn inte hörde till vår plan. Men det går framåt i huset och nu är stommen till köket uppmonterad, badrummen helt klara och det närmar sig sakta och säkert inflyttning. Men för några dagar ska vi bara koppla av, åka skidor, äta våfflor och goda ostar.

Den sista tiden har tyvärr inte bjudit på så mycket bakade eller matlagande. Men var så lugna, den stunden kommer snart, den med! Under tiden har jag roat mig med att leka trendspanare. Något bland det roligaste jag vet är att försöka se vad som är ”inne” eller vad som är på väg att bli hett i kökssvängen. Under Årets Kock-dagen var jag på ett väldigt intressant seminarium där man bland annat pratade om årets mattrender. Och eftersom jag själv tycker att detta är både intressant och lite kul så tänkte jag ägna tid i inlägg för detta. Det skulle även vara kul att se vad ni tycker, om ni spanat in någon trend eller råvara som verkar vara i ropet, så fyll gärna på i kommentarerna.

Temat för Årets Kock-finalen var ju ”Det nya svenska arvet” och det kan man också nästan sammanfatta mattrenderna för 2012 med. För det handlar mycket om att gå ner till rötterna, både bildligt och bokstavligt talat. Vi vill veta varifrån vårt kött eller våra grönsaker kommer. Och både på menyer och i matbutiker lyfts producerande gårdar eller bönder fram. Kockar åker också i allt större omfattning ut till sina bönder och ser råvarorna på plats. Många har även sina egna odlingar eller odlare. Och allt detta verkar även framkalla en känsla av äkthet och omsorg hos oss konsumenter. Ursprunget lyfts fram som något exklusivt och det får gärna vara både småskaligt och ekologiskt. För visst känns det skönt att veta att lammfilén du sätter kniven i kommer från Bitterna (även om du nödvändigtvis inte varit där) och att osten producerats hos Skärvångens Bymejeri? Maten är vår nya lilla svarta och även vi konsumenter tillåts nu att vara lite fina i kanten, att välja det som känns bäst för oss. Flera av oss väljer även produkter med större omsorg och det börjar bli okej att gå runt i matbutiker för att söka varor eller att besöka olika för att inhandla olika produkter. Lite lagomt matnördigt.

En märkning som vi även börjat se allt oftare är ”lokalproducerat”. Tänk om vi kunde få se mer av detta. Det känns rätt skönt att man kan knalla in på sin butik och köpa lokala varor om man inte har tid eller möjlighet att fara ut till gårdsbutiker. Och på samma sätt som det ger oss en känsla av äkthet att veta varifrån maten kommer på restaurangen så känns det bra att veta lite mer om råvarorna i butik än att det är tomater från Spanien eller kött från Argentina. Matlagning är överlag en fortsatt trend och jag tror att de ökade valmöjligheterna bland råvaror även ger oss glada amatörer en känsla av att det som lagas hemma är äkta på samma sätt som restaurangmaten. (Och visst känns det också lite mer på riktigt när man lagar med ordentliga råvaror?)

Jag sa tidigare att det svenska går ner i rötterna och självklart är det inte bara det svenska ursprunget som är viktigt. Utan även rotfrukter. Rotfrukter är hett och så även allt nordiskt. Våra ”gamla” nordiska tillagningstekniker som att rimma, grava, syra, röka, sylta och torka har dammats av kommit in i finrummen de senaste åren. Och med detta även våra äldre smaker som ättika, vinäger, socker och salt. Dill, persilja, lagerblad och körvel är några av örterna som verkar söka sig tillbaka allt mer på tallrikarna. Vi tillåter att matlagningen tar lite mer tid, även till vardags, men särskilt under veckosluten. Att laga från grunden är stort, likaså långkok. Vi syltar, saftar och lägger in. En intressant sak som påpekades var att yngre generationer gärna ställer sig att laga klassiker som dillkött eller kroppkakor en fredagskväll. Åtminstonde en gång, bara för att testa. Ny helg, ny klassiker. Men om rätterna faller i smaken förtäljer dock inte rapporten.

Det är fråga om en renhet och äkthet i smak, upplägg och tillagning, ibland med en modern twist. Ett ganska slående exempel som personifierar rådande trender är Fäviken i Jämtland. Här är det fråga om rena rätter med stark svensk prägel och lokalt ursprung i samklang med säsong. Jag brukar roa mig själv med att läsa restaurangmenyer emellanåt och något som verkligen slagit mig sedan en tid tillbaka är hur mycket inälvmat som börjat söka sig in i rätter. Det är numera ofta man ser detaljer som hjärta, märg, bräss, njure eller blod i en rätt. Man tar tillvara på hela djuret och det visas i lite att lite mer udda styckninsdelar, långkok och även vissa inälvor tar plats. Man kan tycka vad man vill om detta, (jag tillhör inte inälvornas fanclub), men genuint och trendigt är det!

Men detta med att söka sig till det lokala matursprunget är inte bara en svensk trend. Runt om i Europa och även i USA så är ursprunget viktigt och man hyllar det inhemska. Det skall exempelvis vara brittiska gubbar och kött från brittiska gårdar. Men jag undrar om inte denna trend startade redan när vi fick larm om galna kor och belgiska blå? Fast man kan lugnt konstatera att den verkligen blommat ut nu. Märkningen på kött är stundom verkligt detaljrik även hos de större matkedjorna. Och intressant i det här sammanhanget är att vi samtidigt sneglar på vad som sker utomlands och söker inspiration från länder som Danmark och USA.

Detta var lite av vad som presenterades i trendrapporten och mina egna funderingar kring vart vi är på väg. Genuint, nordiskt och traditionellt sammanfattar jag rådande trend med.

Jag hoppas att ni tyckte att detta var lite intressant för om ett tag tänkte jag passa på att snöa in på rådande (och kanske även kommande) konditortrender. Det söta till sist!