Homemade Salted Caramel Sauce, Same Same - But Different! (Salt Karamellsås)

Hi Guys!

Nu är jag tillbaka bakom tangentbordet igen. Förhoppningsvis fylld av sol, D-vitaminer och uppvilad efter ett litet sommarlov. Eller kanske borde man kalla det semester när man är över 30? Nåväl, uppladdad känner jag mig! En härlig solbränna hjälper gott till, känns som om det var tusen år sedan jag var solbränd sist, så nu vet ni vart stor del av min lediga tid spenderats.

Sol, glass och kopiösa mängder av körsbär har kännetecknat sommaren 2013. Och den här ledigheten kommer att arkiveras i minnet som en "bra" sommar.

Ledigheten sitter fortfarande i lite. Och visst är det skönt när man kan utsträcka något som är så behagligt? I skrivandets stund sitter jag ute på altanen med datorn på knät. Solen strålar (även om man anar hösten i luften), sjön blänker mörkblå längre ner, latten står bekvämt bredvid i sin blommiga sommarmugg, humlor surrar och vinbären gnistrar som rubiner i vinbärsbuskarna. Rätt så gôtt, som man säger på västgötska.

Gött. Med tjockt "ööö", så bonnigt uttalat man bara kan. Då är livet som bäst! Tänk bara på Roy Och Roger (om ni minns eller ens var födda under "Macken"-eran) när de sitter och metar och metar och sjunger sången "Livet är Gôtt". För precis så känner jag just nu. Fast jag har min latte och min dator istället för ett fiskespö. Men det är just i sådana här stunder som mitt liv är som godast. När jag sitter här och gör något som jag verkligen älskar och som jag brinner för. Att sen fotograferandet inte alltid går som man vill eller att det man bakar alla gånger inte blir som man tänkt. Tja, det kan man ta för de överskuggas av alla de gånger då det "går vägen" och man känner det där härliga stygnet i hjärtegropen.

Sen är det rätt gôtt med alla Er underbara läsare som följer mig där ute i social media! Ni sätter alltid en extra guldkant på min dag och gör den sötare på alla vis! Tack för att Ni finns där ute bakom datorskärmar, via telefoner och plattor. Och tack för Era underbara kommentarer och frågor! Det är Ni som bär oss bloggare när vi har en dålig dag (vilket kanske inte alltid märks men tro mig, vi har dom också!) och som ger den där extra orken och viljan att alltid bli bättre på att inspirera.

Tusen tack för att Ni finns där ute!!!

Ledighet till trots, jag har inte glömt att jag lovade er mitt favorit recept på salt karamell-sås. Nu faller det sig dock så att jag har flera favoriter. En som blir lite tunnare och en som blir lite tjockare, en lite smörigare och en lite mer "rak". Oftast står det två (eller fler) burkar med kolasås i vår kyl. Varför nöja sig med en när man kan göra två, eller tre? Och särskilt när man inte kan välja vilken man är mest sugen på för tillfället? För de flesta är det säkert "kolasås som kolasås" men jag säger same, same BUT different! Det är för mig en skillnad på dem. Löjl säger min käre make, de är alla lika enligt honom. Testa själva säger jag och avgör om det bara är min förvridna bakhjärna som känner en skillnad (mer än att en är tunnare och en är tjockare) och hitta er favorit.

Nog sagt om detta! Det kommer lite tips och tankar kring karamell nedan. Det var inte något jag behärskade direkt. Ett antal brända satser socker har fått mig att äntligen behärska detta. Och otaliga recept har testats. Men här är mina två favoriter. Lika tillväga gångs sätt. Samma ingredienser. Same,same - but different!

Love 

Salted Caramel Sauce I (a bit thinner) 

adepted from Bakers Royale

110 g strösocker (ca 1,2 dl)

30 ml vatten (2 msk)

30 g smör (2 msk)

90 ml vispgrädde

1 tsk maldon salt (eller annat flingsalt)

Salted Caramel Sauce II (a bit thicker)

adepted from Baked By Rachel

200 g strösocker (ca 2,2 dl)

45 ml vatten (3 msk)

50 g smör

120 ml vispgrädde

½ msk maldon salt (eller annat flingsalt)

Salted Caramel Sauce III (buttery and sinful!)

adapted from Brown Eyed Baker

200 g strösocker (ca 2,2 dl)

45 ml vatten (3 msk)

100 g smör

125 ml vispgrädde

½ msk maldon salt (eller annat flingsalt)

Salted Caramel Sauce IV 

200 g strösocker (ca 2,2 dl)

120 ml vatten

120 ml vispgrädde

15 g smör (1 msk)

½ msk maldon salt

Det är samma tillvägagångssätt för samtliga tre såser!

Blanda vatten och strösocker i en tjockbottnad kastrull. Sätt kastrullen på spisen på låg värme. Rör med en träslev tills allt socker är upplöst. Om det fastnar socker kristaller på kanten av kastrullen, pensla ned dem med hjälp av en blöt brödpensel.

När allt socker är upplöst, öka värmen på platten och sluta rör! Från nu får man inte röra i sockerlagen eftersom det då kan bildas sockerkristaller. Och det vill vi inte ha! Koka sockret tills det blir mörkt bärnstens färgat. (För att röra till det lite så är min tolkning av färgen jag vill ha en mörk nyans av en ljus bärnsten. Men den färgen är det kanske bara jag som förstår...) Ta av från värmen och tillsätt smöret så snart sockret fått rätt färg. Låt smöret smälta ner (det går snabbt) och tillsätt grädden. Se upp för kolan kommer att bubbla upp nu!

Rör såsen slät och tillsätt sedan saltet.

Häll upp på en ren burk och förvara i kylen. Värm såsen lite innan den ska användas igen eftersom den sätter sig i kylen. Eller njut direkt! Pass bara så du inte bränner dig på tungan ;-)

Enjoy!!!

*   Jag föredrar att tillsätta vatten till sockeret när jag gör karamellen. Man kan smälta socker utan vaten men det är betydligt lättare att bränna det då!

*   När man gör karamell via sockerlag så går sockret igenom en rad stadier. Till en början är det bara en genomskinlig, bubblande massa som luktar lite ... konstigt. Efter hand blir bubblorna allt segare och doften ändras. Efter hand kommer färgen att ändras mot gul. Och nu måste man vara påpasslig, för så snart karamellen börjar få färg går det snabbt! karamellen kommer snabbt ändra färg från gul till gyllene och sedan bärnstensfärgad. 

*   Om karamellen tar färg ojämnt kan man lyfta upp kastrullen från plattan och snurra massan lite så att den fördelas om i kastrullen.

*   När man är nöjd med sin bärnstensfärg är en smakfråga (bokstavligt). En mörkare karamell ger en mer intensiv smak.

*   Det är även jättegott att tillsätta fröna från en halv vaniljstång utöver eller istället för saltet i såsen. Det blir gudomligt gott! Och vem kan motstå en vaniljprickig sås?

*   Det går jättebra att dubbla eller halvera recepten.

*   De två första recepten är mer smöriga i smak och konsisten än den sista.

*   Vill du ha en kola för att tex bre mellan kex kan du koka någon av de två första såserna några minuter sedan grädden och smöret tillsatts. De blir de mer som en smörkola.

Salted Caramel Ice Cream (Salt Karamell Glass)

Två blogginlägg i rad om egentligen samma sak. Med samma enkla ingredienser och samma enkla metod. Noop, jag är inte galen! Bara totalt beroende av den här typen av glass. Totalt. Fullkomligt. Beroende. Och det värsta är nog att detta beroende tog en ny fart och pånyttfödde ett annat beroende som legat latent i vart fall någon månad. Salt karamell... Jag trodde att jag hade mitt beroende under kontroll. Men nej. Det var inte så alls...

Men visst är jag förlåten? Jag menar, salt karamellglass, vem älskar inte det!

För den här idén att istället för vanlig kondenserad mjölk vispa ner en burk karamelliserad mjölk i smeten var en farligt bra idé. Nu i efterhand har det visat sig att det är många med mig som haft samma fullkomligt lysande briljanta idé men när jag tog fel burk nere i vårt skafferi kändes det verkligen som om jag fick en uppenbarelse. Enkel karamellglass? Enkel salt karamellglass? Med salt karamellsås? Oh, yes! Jag gjorde det. Och har redan gjort det igen. Och jag kommer att fortsätt att göra det, om och om och om igen...

För sedan Häagen-Dazs kom med sin karamellglass har den varit en stapelvara i min frys. Nära till hands för en liten tesked då och då. (Och en större skål när det krävts). Lite pick-me-up när vardagen känns tung. Problemet har varit att det inte går att få tag på denna glass överallt. Av någon anledning har inte alla förstått storheten av just salt karamell i glass. Mycket märkligt.

Det här löser i vart fall mitt problem och gör dessutom det bästa av mitt beroende. För här har själva glassen en salt karamellsmak och i min uppgraderade version, som nu står i frysen, har rippats med, ja ni gissar det rätt enkelt, salt karamell. Den glassen är To. Die. For... Och ja, det är även den som inte har stråk av kola i sig!

Inte helt oväntat står det en ny variant glass i vår frys. Tillsammans med vanilj och salt karamell. Om ni undrar så är vaniljglassen förföriskt god till blåbärspaj. Det är väletablerat här hemma vid det här laget!

Salted Caramel

Ice Cream

500-600 ml vispgrädde

1 burk karamelliserad mjölk

ca 1 msk maldon salt

(om man vill vanilj och kolasås)

Häll grädden och den kondenserade mjölken i en stor skål. Krossa saltet lite och tillsätt även det.

Vispa grädden, mjölken och saltet tills smeten tjocknar och börjar få lite styvare toppar.

Häll smeten i en form, täck med plastfolie och frys tills glassmeten stelnat, ca 4-6 timmar.

Ta ut och låt glassen mjukna några minuter innan den serveras.

Enjoy!

*   Servera gärna glassen med en salt karamellsås. Recept kommer inom kort!

*   Det är vansinnigt gott att dra ner rejäla stråk av salt karamell sås i glassen innan den fryses in. Eller att blanda ner bitar av fudge.

Easy Condensed Milk Vanilla Ice Cream (Vaniljglass med Kondenserad Mjölk)

Sommar, sol och glass! Dagar med en underbart blå himmel och ljumma vindar som smeker kring benen när man strosar runt med en glasstrut i handen är en drömbild av den perfekta sommardagen. Och konstigt nog är det just sådana dagar jag minns när jag tänker tillbaka på sommrar som flytt.

För visst var alla dagar så sommaren 2001, 1997 eller 1988? Att sommaren 2012 inte var så minns jag dock allt för väl. Envis blåst varvat med envist regn. Men tidigare år var det nog alldeles bestämt underbart glassväder varje dag!

Att minnet kan vara så bedrägligt att vi bara minns det vackra...

Men att vi fungerar så kan ju också vara fantastiskt underbart praktiskt! Vi kan skapa våra egna drömska minnen och sätta vår prägel på hur vi vill minnas en sommar i framtiden. Och den här sommaren kommer jag att blicka tillbaka på som "sommaren-då-jag-upptäckte-den-enklaste-och-i-särklass-godaste-glassen". Bara det är värt att fira med ett svänga ihop en ny omgång så snart jag tryckt på publiceraknappen! Och tro mig, det kommer jag att göra!

Med det här receptet finns det inte längre någon ursäkt för att inte göra egen glass hemma. De flesta glassrecept är dock onödigt krångliga. Man ska koka vaniljkräm. Som ska kylas kylskåpskall. Sen bör man dessutom ha glassmaskin om man inte vill passa tider och röra i glassmeten medans den fryses in. Som om skåpen ändå inte är överfulla med köksmanicker. Och för vad? En glass som tagit mer än en dag att göra och som behövts passas som en bebis? Det värsta är när ens ansträngningar resulterar i en glass med en mer eller mindre framträdande hint från äggen. Gahhh! Antagligen är det bara jag men jag lyckas alltid hitta äggsmak i hemgjord glass med äggbas.

Därför är det här den perfekta glassen! Få ingredienser: grädde, kondenserad mjölk och vaniljstång. Bara vispa ihop, ner i en bunke och in i frysen. Du gör den på mindre än fem minuter. Och då har du dessutom diskat efter dig! Inget rörande utan bara vänta på att kylan i frysen gör sitt. Är du extremt glassugen kan du hälla smeten i en mindre djup form så fryser den snabbare. Behöver du ännu ett argument för att masa dig ut i köket för att testa? Jag har nämligen en till super-fördel med den här glassen. Den smälter inte som andra glassar. Något av det värsta jag vet med "vanlig" glass är att den smälter till en mjölkliknande kladdig sörja. Inte gott och absolut inte aptitligt. Ger mig rysningar längs ryggraden. Den här glassen smälter inte så att den rinner. Den blir mjuk, som mjukglass, men inte en blöt mjölksörja. Det om något är stort plus i min bok!

Det här receptet följde med mig hem från London i vintras. Jag plitade ner det från en morgontidning på ett litet ställe medans jag åt frukost. På en liten lapp som sedan dess legat i min plånbok. Och fallit i total glömska. Tur att jag tillslut bestämde mig för att rensa lite bland allt "bra-att-ha" som jag samlar på mig där. Vem blir inte glad av att hitta ett recept som är lika enkelt som 1+1 och som dessutom blir galet gott?

Var det någon som sa att man bara kan äta glass när det är sol och utopiskt väder ute? Inte var det jag i alla fall! Glass gör sig precis lika bra ur en skål en regnig dag framför en bra film som den gör den där ljumma dagen när man bara njutningsfullt strosar. Eller till en paj en senhöstdag när luften är så där hög och klar och man med näppe kan sitta på trappan en sista gång och fika innan kylan tvingar in en i väntan på nästa års trappfikor.

Med tanke på vårt höstliknande väder här i norr idag blir det nog glass framför brasan för att värma sinnet lite!

Condensed Milk 

Vanilla Ice Cream

500 ml vispgrädde

1 burk sötad kondenserad mjölk

1 vaniljstång

Häll grädden och den kondenserade mjölken i en stor skål.

Dela vaniljstången på mitten och skrapa ur fröna. Lägg fröna i bunken med gräddblandningen.

Vispa grädden, mjölken och vaniljen tills smeten tjocknar och börjar få lite styvare toppar.

Häll smeten i en form, täck med plastfolie och frys tills glassmeten stelnat, ca 4-6 timmar.

Ta ut och låt glassen mjukna några minuter innan den serveras.

Enjoy!

Lemon Poppy Seed Cake with Whipped Cream Cheese Frosting

Hallå i stormen!

Jisses vad det blåser idag! Hoppas verkligen att det bara är den riktiga våren som drar in med besked och att det inte är en föraning om hur sommaren kommer att bli. Förra årets sommar var ju inte mycket att hurra för då den bokstavligen slets sönder av härjande vindar.

Mitt vänderkänsliga huvud hurrar inte åt vädret. Sitter här i soffan och skallen känns totalt urblåst. Menar inte att vara putslustig med en ordvist. Jag känner mig verkligen urblåst - och gör alltid det när vädret är som det är idag. Ingenting fungerar och det är ett under att jag ens lyckas plita ner någon text. Enda positiva är att detta snart borde ge med sig.

Trots att vi fortfarande har snö som envist biter sig kvar ute på gräsmattan bjöd helgen upp till riktig vår! Tussilagos sätter färg på vägkanterna även här uppe i norr och i rabatterna hittade i soon-to-be blommor. Och mitt i snön har även rabarbern börjat att leta sig fram. Tänk att det faktiskt finns en vår! Det är ändå en overklig tanke att det om bara någon månad ska vara nästan sommar. Det känns så avlägset när snön fortfarande ligger tjock på sina ställen och sjön fortfarande är istäckt. Men visst blir det sommar, till slut?

Jag vet att jag lovade er att det skulle komma en chokladig snickertårta idag på instagram. Och håll ut, den kommer i nästa inlägg! Men våren satte sina käppar i hjulen och eftersom det här inlägget var i det närmaste klart så kände jag att jag ville dela med mig av denna underbara tårta, först. Så kan det gå! Men jag lovar att ni inte blir besvikna på denna skapelse...

Det är ingen underdrift att jag funderat på att göra en lemon poppy seed cake, eller citron-vallmotårta som man väl borde säga på svenska, i några år. Jag har bara inte fått tummen ur. Och varför vet jag inte! Jag älskar ju citron- och vallmokaka. Jag älskar i och för sig allt med citron, men att göra en tårta av det har jag bara glömt bort. Fast jag tänkt på så många gånger. Dumt!

Att det var riktigt dumt att glömma bort det gång på gång visade sig vara urdumt när tårtan väl var klar. För den här tårtan är mer än god! Den är nästan beroende framkallande. Därför är jag otroligt glad att jag tillbringade de där minutrarna (okej då, timmarna) att blädra mig långt bakåt i Julies blogg Always with Butter, för det var där jag hittade det avgörande receptet och de mest inspirerande bilderna som direkt drog mig bort från datorn och ut i köket. Och utan att jag nog egentligen tänkte på det så stod jag istället och bakade jag en lemon poppy seed cake. Det var inte mer dramatiskt än så! Så dumt att inte gjort det tidigare...

Att tårtan är beroendeframkallande god beror till stor del av att kombinationen citron/vallmo är rent av brilljant. Men en minst lika stor bov är frostingen. Nu gjorde jag inte samma frosting som i orginalreceptet. Eftersom jag länge funderat på det här med whipped cream cheese frosting kände jag att det var dags att ta itu med den biten också. När jag ändå avverkande lemon-poppy menar jag. För vad är en lemon-poppy utan en urgod cream cheese frosting? Nej, just det. Den behövs. Och eftersom bottnarna blev en fullträff kände jag att frostingen behövde bli ännu bättre än mitt tidigare favoritrecept.

Så valet föll på att få fram det bästa receptet på en whipped cream cheese frosting. Och vad är nu detta undrar ni.Jo, något så enkelt som en cream cheesefrosting med vispgrädde. När man börjar rota runt i frostingdjugeln så inser man rätt snabbt att det finns många varianter och tillvägagångssätt för att göra denna typ av frosting. För att inte blotta min exakta envishet säger vi att jag testade "ett gäng"recept och egna varianter utan att vara helt nöjd. De blev antingen för lösa, för söta, för smöriga eller bara helt enkelt "fel". Till sist testade jag på vinst och förlust det recept jag från början trodde minst på. Och det ju dumt, igen, för det var ju precis det jag letat efter. En lätt och luftig cream cheese frosting som fortfarande är stabil nog att ha i en tårta och som smakar underbart.

 Att jag åt den med sked direkt ur bunken säger en del.

Nu ska jag ta itu med resten av denna dag. Saker att baka, saker att ordna och en urblåst skalle....

Lemon Poppy Seed Cake

adapted from "Always with Butter"

350 g vetemjöl (nästan 6 dl)

350 g strösocker (nästan 4 dl)

15 g bakpulver (3,75 tsk)

½ tsk salt

3 msk blå vallmofrön

225 g rumsvarmt smör

skal från 1 stor citron

300 g buttermilk (eller 3 dl filmjölk eller 1½ dl mjölk+1½ dl yoghurt)

1 tsk vaniljextrakt eller vaniljpasta

150 g äggvita

Citronsirap

80 g vatten (0,8 dl)

Saften från 1 stor citron

50 g strösocker (drygt ½ dl)

Sätt ugnen på 175 grader. Smörja, mjöla och lägg en rundel bakplåtspapper i fyra stycken formar med 15 cm diameter (eller två formar med 20 cm diameter).

Blanda mjöl, socker, bakpulver, salt och vallmofrön i en bunke. Tillsätt smör, citronskal och nästan all buttermilk. Blanda samman allt och kör sedan smeten 1-2 minuter med maskin så att den går samman fint till en tjock slät smet.

Blanda äggvitorna med vanilj och resterande buttermilk i en skål. Tillsätt blandningen gradvis till smeten och vispa mellan del tillsätts.

Fördela smeten i de förberedda formarna och grädda ca 20-30 minuter mitt i ugnen. Ta ut från ugnen när de är klara.

Gör under tiden sirapen. Blanda vatten, socker och citronsaft i en kastrull. Koka till sirapen reducerats ner och blandningen börjar tjockna. Pensla de färdiga bottnarna med den varma sirapen och låt sedan bottnarna kallna helt.

Whipped Lemon Cream Cheese Frosting

Adapted from "Not So Humble Pie"

450 g kall philadelphiaost

170 g florsocker (nästan 3 dl)

240 g vispgrädde (ca 2½ dl)

1 knivsudd bakpulver

skal från 1 citron

1 tsk vaniljextrakt eller vaniljpasta

Rör osten slät tillsammans med florsocker, vanilj och citronskal. Jag brukar göra detta med flatblandaren i kitchen aiden på 2-4.

Vispa grädden hårt tillsammans med bakpulvret i en bunke. Tillsätt den vispade grädden i ostmassan och vispa snabbt samman. Det skall bli en lätt men stabil frosting. Försök att inte överarbeta för då blir frostingen för lös.

Montering

Lägg en botten på serveringsfatet och fördela en rejäl klick frosting över. Upprepa med resterande bottnar och täck sedan tårtan med ett lager frosting.

Jag bredde även ett väldigt tunt lager lemon curd över mina bottnar innan jag fördelade över frostingen. Ett tips, för det blev kanongott!

Enjoy!

Nutella Bread and Butter Pudding

Jag har kommit till insikt om en sak. Om man tar semester, om så bara för ett par dagar, så hamnar obönhörligen på efterkälken. Och det är ett aber att ta igen den "förlorade" tiden. Och tagit igen tid är det jag gjort den sista tiden efter London-resa och påföljande sportlov som gick söderut. Väl hemma har jag jagat tid och förberett mig för dagens Stockholms-tripp. Det är nästan så att jag börjar längta efter en ny liten semester...

Och lite semester kommer snart med Påsken. Vanligtvis brukar ju påsken vara bringare av våren med smältande snö, doftande asfalt, tussilagos och knoppande björkar. Årets påsk lär väl knappast bjuda på knoppande blommor men jag hoppas att den för med sig lite värme och fortsatt strålande sol!

Så här i tiden mellan vinter och vår som egentligen är våfflornas högtid har jag gått och fallit pladask för en annan gammal goding, igen. Bred and butter pudding... Bara smaka på ordet. Smör och bröd, i en efterrätt. Bakad i en vaniljsås. Jag ryser så gott är! För om det är något jag är svag för så är det dessa klassiska, rustika efterätter med lite brittisk touch. Cobblers, pajer, puddingar och cakes av alla de slag. De är min stora svaghet. Serveras de dessutom med en härlig vaniljsås kan man räkna med att det blir en given succé hos mig, oavsett när på dygnet de serveras.

Just den här puddingen fick ett litet extra gott tillskott av nutella. Och jag ju säga att det inte satt helt fel! Vill man göra en klassisk pudding så är det bara att utesluta nutellan och istället ta lite vaniljsocker mellan brödskivorna. Så vansinnigt gott det med.

Det jag uppskattar med brittisk bakverk är att de ofta består av sånt som finns hemma i skåpen och gärna tar hand om slattar som blir av ditt och datt. Eller som i det här fallet, ger en god användning till bröd som börjar bli lite trist i kanterna. För om ni är som mig som alltid äter rostat bröd med marmelad till frukost då vet ni att det brukar bli några skivor kvar i påsen mot slutet som inte känns, tja, "så kul". De där sista brödbitarna brukar jag frysa in märkt med B&B och sedan ha till just en brödpudding.

Som tur är verkar vår dotter vara lika svag för bread and butter puddingen som jag är och det är ju en utmärkt ursäkt för att göra en till théstunden efter förskolan.

Nu ska jag packa ner det sista som ska med mig ner till hufudstaden. Sen ser jag faktiskt fram mot en lugn skön tågresa i lugn och ro med bara mina nya bakböcker och några tidningar till sällskap.

Nutella 

Bread & Butter Pudding

ca 6 pers

ca 8 skivor formfranska

ca 50 g rumsvarmt smör

ca 3 msk nutella

ca 4 msk vaniljsocker (hemgjort) eller vanligt socker

1 stor äggula

1 ägg

2 msk strösocker

2½ dl kaffegrädde

½ dl vispgrädde

1 dl mjölk

1 krm vaniljpulver

råsocker att strö över på slutet

smör

Sätt ugnen på 175 grader.

Smörj en lite mindre form rikligt med smör.

Bred smör på brödskivorna, och sedan nutella på två av dem. Strö rikligt med vaniljsocker på två andra och lägg sedan samman med de som bara har smör till sandwichar. Dela smörgåsarna i trianglar och ställ dem i formen. Jag brukar ställa varannan med spetsen uppåt och nästa med basen uppåt men det är en smaksak. Om det är svårt att få plats brukar jag dela de trianglar som inte ryms en gång till och sticka in dem där det behövs eller får plats.

Vispa samman äggulan och ägget med sockret. Tillsätt sedan kaffegrädde, vispgrädde, mjölk och vaniljpulver. Häll smeten över brödet och låt stå ca 10 minuter så brödet drar till sig lite av vaniljsåsen.

Klicka över några smörklickar och strö över lite råsocker.

Grädda sedan puddingen mitt i ugnen ca 30-40 minuter, eller tills smeten stannat och höjt sig lite. Ta ut den ur ugnen och låt den vila ca 10-15 minuter innan den serveras med vaniljsås, glass eller lättvispad grädde.

Enjoy!

Christmas Layer Cake (Jultårta)

Något av det bästa jag vet på julen är fruktkaka. Den tunga kakan är så mycket mer än man kan tro vid första anblicken. Fullpackad av kanderade frukter, sukat, coktailbär, russin och konjak (och med handen på hjärtat så brukar dosen konjak ökas liiite) är den lite av en smaksensation. En tunn skiva till kaffet räcker en lång väg för att göra mig lycklig.
  
Så det är med sorg i hjärtat som jag i år konstaterat att jag faktiskt inte hann göra fruktkaka. Den stod på listan men början av december var minst sagt stressig och vissa saker måste då styka på foten. Här blev det fruktkakan. Så det finns nu ingen genväg till värmande julighet att ta till när så väl skulle behövas. Inte heller pepparkakorna har blivit bakade ännu. MEN det ska jag råda på bot imorgon, hade jag tänkt. Degen är satt och väntar bara på att härliga bruna kakor som faktiskt väger upp avsaknaden av fruktkakan rätt bra.

Jag har under de senaste måånaderna varit väldigt bloggfrånvarande och klagat av mig här över detta. Orsaken till min frånvaro och brist på julkänsla (och nu eftersläpande julförberedelser) beror på att jag jobbat hårt för att som antagligen sista -78 i Sverige ta mitt körkort. Men efter en väldigt intensiv period på körskola så har jag äntligen kortet i min hand i fredags (eller lappen då eftersom kortet ännu inte kommit). Så där är min förklaring till dåligt bloggande, "lätt" stress och tidsbrist. Nu ska jag bara ro alla julförberedelser i hamn och förhoppningsvis njuta lite av julafton! Som vanligt kommer vi inte att lida brist på julgodis här hemma.

Men nu ska ni äntligen få ta del av den tredje jultårtan som vi njöt av i söndags. Receptet är mitt eget och inspirationen till det kommer ifrån min saknade fruktkaka men även Jamie Oliver. Hur kommer Jamie in det här undrar säkert både ni, och jag. Men faktum är det att jag har ett minne etsat någostan bland alla mina bak- och matintryck som poppat upp lite den sista tiden från ett gamalt program med Mr Oliver. Jag har inte en susning om när detta program gick, det kan ha varit på 1900-talet när jag pluggade i Uppsala men även från mer närtid. Men jag tror att det var en julspecial och jag vet att det jag fastnade för var hans cannoli. Cannoli är ett sicilianskt bakverk och består av ett slags friterat rån som bla bakas med marsalavin och som sedan fylls med en kräm vanligen gjord med sötad ricotta som smaksätts på lite olika sätt. Mitt minne är att Jaime smaksatte sin som en cassataglass med bland annat kakfyllning, coktailbär och likör eller marsalavin. Och där tog mitt minne slut och min hjärna började omvandla detta till en tårta.

Så inspirationen till den här tårtan kommer ifrån ett väldigt luddigt minne där Jaime Oliver lagade cannoli och att jag saknar fruktkaka. Kan ju inte bli annat än bra, eller hur! Min tolkning av detta minne blev en tårta där bottnarna fick smak av marsla vin och som fylldes med cassataingredienser. Eftersom jag förederar mascarpone framför ricotta så fick fyllningen bli en mascarponekräme som smaksattes med coktailbär och körsbärsessens. Vill man så kan man absolut röra ner marsla vin eller körsbärslikör i mascarponekrämen, jag avstod den här gången eftersom mina småttingar också skulle få äta tårtan.


Och vet ni, tack vare den här tårtan är inte avsaknaden av fruktkaka så stor!

Christmas Cake

Bottnar

115 g rumsvarmt smör

175 g socker (2 dl)

2 stora ägg

145 g vetemjöl (inte riktigt 2½ dl)

6 g bakpulver ( 1 lite rågad tsk)

2 nypor salt

60 ml mjölk

60 ml gräddfil

1 tsk vaniljextrakt

2 msk marsala vin

1 ask kakfyllning

½ ask röda coktailbär

½ ask gröna cocktailbär

2 msk vetemjöl

Sätt ugnen på 175 grader (ej varmluft). Smöra och mjöla eller klä fyra stycken formar, 15 cm i diamter.

Sikta samman mjöl, bakpulver och salt i en bunke.

Dela cocktailbären på hälften och blanda bären samt kakfyllningen med 2 msk vetemjöl i en skål så  att alla frukt täcks med mjöl och inte sitter samman.

Blanda samman mjölk, gräddfil och vaniljextrakt, ställ åt sidan.

Rör smör och socker riktigt vitt och poröst med maskin, ca 5 minuter. Tillsätt ett ägg i sänder och rör ordentligt samt skrapa ner det som fastnar på kanten och skålens botten mellan varje ägg tillsätts.

Tillsätt en tredjedel av mjölblandningen, blanda och tillsätt hälften av mjölkmixen. Upprepa med en tredjedel mjölblandning, resterande mjölk och avsluta med mjölblandning. Låt alltsammans gå samman till en fin smet.

Vänd ner de mjölblandade bären samt marsala vinet i smeten med en slickepott.

Fördela smeten i formarna. Grädda bottnarna mitten i ugnen ca 20-30 minuter. En bra riktlinje för när kakorna börjar bli klara är när en provsticka kommer ut okladdig och det luktar kaka i rummet.

Ta ut kakorna och låt dem svalna i formen 15 minuter in de stjälps upp och får svalna helt på kakgaller.

Fyllning

(blir lite mer än vad som behövs)

500 g mascarpone

ca 5-6 dl vispgrädde

ca ½ dl florsocker

½ ask röda cocktailbär

körsbärsessens efter smak och märke

några droppar röd hushållsfärg

Lägg mascarpone, grädde och florsocker i en bunke. Vispa upp till en halvfast kräm. Tillsätt körsbärsessens, röd färg till önskad kolör och vispa upp lite mer. Smaka av. Tillsätt ev mer florsocker eller essens och vispa i så fall upp igen. 

Ta bort undan nästan hälften av krämen och blanda ner hackade cocktailbär i denna lite mindre del.

Montering

Lägg en första botten på ett tårtfat. Fördela över en generös klutt av krämen som är blandad med cocktailbär. Upprepa föregående procedur och avsluta med en botten som lock.

Låt eventuellt tårtan stå till sig lite i kylen innan du täcker med resterande mascarponekräm.

Enklast applicerar man frostingen om tårtfatet/tårtan står på en snurrbricka. Jag valde här att slätspackla tårtan med hjälp av en degskrapa. Enklast tycker jag att man gör detta genom att lägga på ett ganska tjockt lager av frosting, eller här gräddkräm, och sedan hålla skarapan mot tårtan i en ganska låg vinkel under tiden snurrbrickan snurrar. Låt brickan göra jobbet åt dig!

Jag dekorerade tårtan med en julgransfigur som jag fäst på en grillpinne. Avslutningsvis pudrade jag över lite snöströssel.

Servera direkt eller förvara tårtan i kylskåp och ta ut den ca 30-45 minuter innan servering.


Enjoy!