måndag 7 mars 2011

Polkagrisfudge - en favorit i repris



Borta bra men hemma bäst?


Nu har vi varit ute och flängt runt i ett vårvackert Skåne under helgen. Så underbart det har varit att få en dos av vår, hav och faktiskt ljumma vindar (om man såg det från en positiv sida). God mat och härliga vyer! Inte helt fel och något som absolut ger mer smak. Även golfbanorna såg riktigt härliga ut och längtan efter att få plocka fram klubborna växte sig ännu lite starkare efter den här helgen. Så har även en inneboende, ständig längtan efter sol och vatten.

Samtidigt så inser man hur mycket inspiration, på flera plan, en helg hemmifrån ger. Lusten att göra något kreativt växer väldigt mycket när solen flödar och blicken kan vandra ut över ett öppet och härligt mörkblått vatten. Själen får massor av energi och ett lugn. Vatten är verkligen en källa till och ger samtidigt en känsla av pånyttfödelse.

Tänk om man varje dag skulle kunna få en härlig dos av hav och havsvindar. För det är vid vatten, och särsklit hav, som jag verkligen känner mig hemma. Där jag får en skön sinnesro och lust att göra så otroligt mycket mer. Där vid det oändliga som alltid är i en mjuk rörelse. Med ett ständigt rogivande skvalpande. Samtidigt kan ett hav under en storm vara otroligt häftigt att iaktta. Hur något som i vanliga fall är så lugnt kan dölja ett så upproriskt och farligt.

Under vår lilla Skåneresa passade jag på att köpa en av mina absoluta favorit godisar. Polkagrisspån! Polkagris, i alla dess former, är i sig mitt favoritgodis men polkagrisspån är nog bäst. Som en skruvlockfrån barndomen, betydligt godare än de mer färggranna spånen i andra smaker. Och så söta att titta på! Ett godis man kan göra massa kul med. Nu tänker jag dock inte slösa polkagrisspån till min absoluta favorit bland det hemlagade godiset. Polkagrisfudge! Så gott, så enkelt och så gulligt. Egentligen enda gången jag kommit på att det röd och vitrandiga godiset är mjukt och lent istället för hårt och en form av evighets karamell. Men smaken sitter i lika länge i munnen från båda.

Det här receptet får även markera slutet på godiskavalkaden, den här gången. Men efter som godis är ett kärt och gott ämne så finns det anledning att återkomma.

Vilket är ert favoritgodis?






1½ dl grädde

450 g strösocker

150 g smör

2 msk glykos

100 g vit choklad

1 msk vaniljsocker

35 g krossade polkagrisar

röd hushållsfärg



Värm grädde och socker tills sockret lösts. Tillsätt smör och glykos/honung. Låt blandningen koka tills den når 116 grader, saknar du termometer så är det tills blandningen klarar kulprovet för en ganska lös kula. Det går rätt snabbt att koka till denna punkt, ca 5-10 minuter.

Ta av blandningen från värmen och rör ner hackad vit choklad och vaniljsocker samt några droppar hushållsfärg för att få en härligt rosa färg.

Vispa fudgen tjock och krämig med en elvisp. Rör ner den krossade polkagrisen det sista och häll i en klädd form, ca 20x30 cm. Låt svalna och ställ sedan i kylskåp. Dekorera eventuellt med smält vit choklad och skär i bitar.




7 kommentarer:

  1. Så mycket gott! Och så fina bilder! Kram Maria

    SvaraRadera
  2. Låter himla gott det där :-)

    SvaraRadera
  3. Det såg ljuvligt ut! Detta ska jag prova någon gång. :)

    SvaraRadera
  4. Hur länge håller de sig i kylen? Såg så gott ut och funderar på att göra till min dotters namngivelse! :)

    SvaraRadera
  5. Hejsan och tack allihopa! De är riktigt goda! Jag tycker att de håller riktigt länge, vi hade ett gäng kvar från jul i februari och de var det inget fel på. Förvara dem bara i en lufttät bruk i kylen så håller de lungt några veckor, skulle jag säga :-)

    SvaraRadera
  6. Kanon! då kan jag göra dom till namngivelsen! :D

    SvaraRadera
  7. Ooo så gott. Viss risk för sockerchock om man inte lyckes hålla fingrarna i styr. Mixade polkagrisarna helt och hoppade över färgningen så om man inte känner mig kan man tro att det är fudge med vitchoklad. Varför köper man godis när man kan göra så gott själv

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...