Möraste Rödvinsgrytan

Ibland undrar jag om det är så att min tumme sitter mitt i handen eller om det är tekniken som djäklas med mig. Jag vill tro det senare men det lutar, tyvärr, med överväldigande tydlighet åt det första. Jag är inte teknisk för fem öre. Det är ett under att jag lyckas lista ut hur saker fungerar ibland.

Men, den här gången kan jag faktiskt skylla mina missöden på tekniken. För min kamera är på väg att strejka. Eller det är snarare sladden som ser till att bilderna kommer in i datorn som är på väg att kracha. De senaste dagarna har den total vägrat att släppa en endaste liten bild in från kameran till datorn. Mycket frustrerande och X antal gånger har kameran varit på väg att åka i väggen. Det har sedan länge varit glapp i sladden men man har kunnat fixa överförning genom att hålla sladd och kamera på ett visst krångligt sätt. Nu funkade inte detta alls. Jag övervägde till och med möjligheten att alla mina fyra USB-portar lagt av. Men icke. Det är sladden och jag hittar inte på vart man kan köpa en ny.

Så nu är jag så smått i startgroparna på att leta efter en ny kamera. Den bör vara ganska enkel men kunna ta snygga matbilder (så klart). Ett extra objektiv gör inget men jag kan behöva lite tips från er andra känner jag. Ös gärna på med kameratips så jag har någonstans att börja! För jag kan verkligen ingenting om kameror. Vet att jag läst massa bra om Canon EOS 400D. Men tar gärna fler tips och åsikter.

Nu har jag i alla fall fått in bilderna på den härliga rödvinsgrytan jag gjorde i Crock Poten. Mycket, mycket god och jag är fortfarande imponerad över att grönsakerna inte kokade sönder. Det gör de och köttet alltid när jag kokar på spisen. Bara mör och god blev den här grytan. Jag valde dock att reda såsen vid sidan och tillsatte lite extra vin då. Men man kan ta sin Crock Pot-gryta som är av keramik och ställa den på spisen för att reda eller ännu enklare, blanda ner lite maizena på slutet av koktiden så reder sig såsen på plats. Jag krånglade bara till det lite...


Har man ingen Crock Pot så går det också bra att laga denna gryta på spisen i en gjutjärnsgryta. Låt den bara koka på svag värme minst två timmar och tänk på att det då kan behövas mer vätska.

Möraste Rödvinsgrytan

ca 4 pers

800 g fransyska

3 morötter

2 palsternackor

1 bit rotselleri

ca 20-30 steklökar

1 vitlök solo

100 g rökt sidfläsk eller bacon

2 lagerblad

2½ dl rödvin

2 msk oxfond

färsk timjan

salt och peppar

ca 3 msk maizenaredning

Börja med att putsa och tärna upp fransyskan i bitar som är ca 3x3 cm stora. Det härliga med grytor är att man inte behöver bryna köttet, om man inte känner för det. Så antingen hoppar du över att bryna köttet eller också bryner du det i lite smör, saltar och peppar. Ta åt sidan.

Strimmla fläsk eller bacon ganska grovt och stek på det lite snabbt. Låt det rinna av lite på hus hållspapper.

Skala alla rotfrukterna och skär dem i ganska stora bitar. Skala även steklöken. Lägg grönsakerna i botten av grytan. Lägg på köttet tillsammans med lök, fläsk, lagerblad, ganska rikligt med timjan, fond samt salt och peppar. Pressa över vitlök. Köttet ska ligga uppe på grönsakerna för att resultatet skall bli det bästa.

Häll på rödvinet och sätt på locket. Ställ grytan i Crock Potens basenhet och sätt på. Låt grytan gå ca 7-8 timmar på låg effekt eller ca 5-6 timmar på hög effekt. Tänk på att ställa den under en fläkt under tillagningen och att inte glutta på locket de första två timmarna. Låt bara grytan göra sitt jobb.

Tillsätt lite brun maizenaredning mot slutet av tillagningen och servera grytan med kokt eller pressad potatis och grönsaker.

Enkel Marängswiss Cheesecake

En del desserter är verkligen busenkla. Så enkla att man kan göra dem när sötsuget sätter in sent på kvällen eller om man spontant bjudit hem några på en bit mat. Och varför ska man egentligen krångla till allting jämt?

Många gamla barndoms klassiker som chokladpudding, glass med mixad bärsås eller äggtoddy är ju verkligen snabba och enkla. Jösses, vad vi vispade med äggula med socker, ibland även o´bojpulver, när jag var liten. Men kungen av alla barndoms efterrätter är nog ändå marängswiss.

Eller marängsviss, marängschwiz, hovdessert. Kärt barn har många stavningar och namn. Vad som är rätt vet jag faktiskt inte. En snabb googling på marängswiss gav rätt många stavningsförslag...

Jämte chokladpuddning med en klick vispad grädde (tro mig eller ej, men här gillar jag faktiskt enkel vispad grädde. Kors i taket!) var marängswiss en efterrätt vi hade ibland på fredags- eller lördagskvällar när jag var liten. Särskilt på vintern, av någon anledning. Och det var mysigt och lite lyxigt. Särskilt som de alltid serverades i lite finare glasskålar som aldrig användes, om det inte var lite fest. Och det var det verkligen när vankades vispad grädde med skivade bananer och maränger.

Den egentligen smått genialt enkla desserten fick sig dock en liten make-over och upp hottning av mig häromdagen. Jag ville testa något nytt och enkelt på det bekanta temat. Resultatet blev en Marängswiss cheesecake i glas med lite extra godis i sig och smaksatt grädde på toppen.

Lite "modernare" men fortfarande lika gott.

Marängswiss Cheesecake

4-6 port

6-8 Maryland cookies

250 g mascarpone

50 g florsocker

½ dl vispgrädde

1 krm vaniljpulver

1 banan

1 liten näve M&M (gärna bara choklad varianten)

ca 1-1½ dl mini-maränger

2-2½ dl vispgrädde

några msk hallon eller jordgubbssylt

chokladsås

Krossa kakorna fint med en kavel i en plastpåse. Fördela kakkrosset i 4-6 glas.

Vispa samman mascarpone med grädde, vaniljpulver och ½ dl grädde med elvisp tills det blir en fast och luftig massa.

Krossa M&M-godiset grovt i en mortel och skiva bananen i tunna halvmånar. Vänd försiktigt ner godiskross, bananskivor och maränger i mascarponesmeten. Fördela blandningen över kexsmulorna i glasen.

Jämna till ytan och ställ eventuellt att stelna lite i kylen, men det går också bra att servera direkt.

Vispa grädden tillsammans med lite sylt. Spritsa eller klicka på lite grädde på marängsmeten och toppa med lite chokladsås och extra maränger samt godisar.

Detta lättlagade recept är även mitt bidrag till Månadens Sötsak hos Söta Saker.

Innan jag glömer det igen så vill jag påminna om att Ni läsare fortfarande får 20% rabatt på hela sortimentet hos Armano´s Deli om ni anger LOUISESSPIS som rabattkod.

Kryddig Äppelpaj

Igår hade vi nog den första riktigt riktiga höstdagen. Hög, klar luft och rejält växlande monlighet där solen värmde varmt och vinden bet tag i kinderna. Det hela slutade i en skönt regn under kvällen och idag ser det ut att kunna bli en repris. Riktigt, riktigt mysigt.

Jag och lill-stumpan ska dra på oss gummistövlar efter lunchen och ge oss ut på en liten plommonexedition. I närheten av vårt hus finns en sedan länge nedlagd handelsträdgård. Numera finns det absolut inga tecken på att det någonsin funnits en sådan där, förutom några gamla frukträd som nu börjat ge skörd. Tyvärr är det inte bara vi som känner till denna lilla frukt-oas så det gäller att vara ute i tid om man vill få med sig lite godsaker hem.

Vi var förbi "trädgården" igår och plockade med oss lite blå plommon och några äpplen som var på väg att bli mogna. Tanken var att göra en äppelpaj.

För några veckor sedan hörde nämligen Arla av sig och frågade om jag inte kunde provbaka ett av deras recept och givetvis ville jag göra det. Arlas hemsida är en som jag brukar söka mig till för att få lite inspiration för vardagsmaten. Perfekt att bara titta runt lite ibland eller kolla appen när man är i mataffären och inte vet vad som ska landa på middagsbordet.

Och nu när hösten verkligen krypit sig på så ville jag testa det här receptet på Kryddig Äppelpaj. Det liknar ett som jag i vanliga fall brukar göra mer ur huvudet men jag föll för att det även innehöll ingefära, och inte bara kanel och den klassiska muskötnöten. Fram tills igår hade jag inte testat ingefära i äppelpaj, bara päronpajer, men det friskade upp smakerna på ett fint sätt så den är nog där för att stanna nu. Och pajen blev riktigt kryddigt, knaprigt och gott, precis som utlovat. Nästa gång ska jag testa att ta i färsk, riven, ingefära, det kan nog höja smakerna ännu lite mer.

De äpplen jag fick tag på var som sagt inte riktigt mogna men det visade sig vara perfekt i pajen. Tror faktiskt att jag föredrar äpplen så här framför fullt mogna som kan bli för söta. Nu blev det bara jättegott!

Äppelpaj med hasselnötter och kanel är nog min absoluta höstfavorit. Vilken är din?

Kryddig Äppelpaj

4-6 äpplen

½ dl strösocker

1 tsk mald kanel

1 tsk mald ingefära

1 krm mald muskotnöt

Smuldeg

150 g kallt smör

1 dl hasselnötter eller solrosfrön (ca 70 g)

3 dl vetemjöl (180 g)

1½ dl strösocker (135 g)

Sätt ugnen på 225 grader.

Hyvla smöret och grovhacka nötterna till smultäcket. Lägg alla ingredienser till smuldegen i en bunke. Arbeta ihop till en smulig deg.

Kärna ur och riv äpplena grovt. Blanda äpplena med socker och kryddor.

(Jag skalde dock mina äpplen och rev dem sedan utan att ta med kärnhuset, sen bakade jag av min paj som portionspajer istället för en enda stor).

Lägg äppelblandningen i en smord ugnssäker form. Fördela smuldegen ovanpå. Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter. Ta ut och svalna något och servera med lättvispad vaniljvisp.

Fransk Löksoppa

På plats hemma igen efter ett härligt mini-break i Stockholm. Lite roliga små baksaker fick följa med hem i väskan och annat skoj hanns också med. Dessvärre regnade större delen av min shopping bort i ett rejält åskväder. Inte att jag misstycke. En lång lunch och en fika med regn smattrande mot markiser är mysigt det med. Med i bagaget kom också en rejäl dos inspiration. Många små lappar med nedklottrade idéer ligger här och där och börjar föras in i min lilla bok med "att göra saker". Två projekt är redan igång ute i köket och jag hoppas att tanken kommer ut på ett bra sätt också.

Och det är så skönt att komma bort ibland och få lite stor-stadspuls. Tror inte att det är en hemlighet att jag saknar storstadsliv. Skara är sött och det var härligt att växa upp här, men det är i ärlighetens namn rätt trist med småstäder i längden. Innerst inne är jag en stor-stadsmänniska. Även om jag gillar landet och småstäder så kommer ledan och känslan av att "är-detta-allt" till slut över mig.

Ni ska inte behöva läsa om mina funderingar kring detta med småstad kontra storstad. Men det kommer ofta över mig när jag kommer hem från Stockholm eller någon annan storstad. En sorts saknad och så känslan av Skaras litenhet.

Jag hade tänkt att blogga om en underbar cheesecake som jag gjorde för ett tag sedan. Men, tyvärr, bilderna är rent utsagt urkassa. Vet inte om det är kameran som är på väg att ge med sig. Den har ju sina begränsningar, det vet jag, men bilderna har ändå blivit ganska bra. Tills nu. Nu har allt fler bilder kommit ut sämre än tidigare, ovsett om objektet är mat, barn eller natur. Lite frustrerande och jag hoppas att det bara varit en tillfällig svacka. Så just det här cheesecake-receptet får vänta lite. Jag har bitar av den i frysen och ni får förhoppningsvis fina bilder på en bit sen när den är tinad och fotograferad med större framgång än vad det blev nu.

Istället får ni en underbar löksoppa att trösta er med i regnet. För här öser det ner! Och det är mysigt. Riktigt mysigt och en bra ursäkt att få laga en värmande soppa, även på sommaren.

Fransk Löksoppa

(2-3 pers son huvudrätt, 4-6 pers som förrätt)

6 gula lökar

ca 20 g smör

3 vitlöksklyftor

1 dryg msk vetemjöl

1 dryg dl torrt vitt vin

7½ dl vatten

2 msk grönsaksfond

2 msk oxfond

1-2 msk färsk hackad timjan

1 litet lagerblad

3 salviablad

½-1 tsk hackad färsk rosmarin

salt och peppar

dagsgammal baguette

riven ost (gärna gruyère)

Skala och skiva den gula löken fint. Hetta upp en kastrull på starkare medelvärme och smält smöret. Bryn löken så att den blir brun och karamellieras fint. Den skall bli riktigt gyllene och mjuk.

Sänk värmen när löken känns färdig. Pressa ner vitlöken, rör om. Strö över vetemjölet och rör runt. Tillsätt vinet och rör ut lökblandningen i detta.

Tillsätt övriga ingredienser och låt soppan sjuda under lock ca 40 minuter. Smaka av med salt och peppar.

Skiva baguetten och rosta den lite lätt i ugnen. Ha kvar ugnen på ca 225 grader. Bottna ugnsfasta soppskålar med en baguette skiva, fyll på med soppa. Stick sedan ner 3-4 baguetteskivor i soppan och strö över rikligt med riven ost. Ställ in skålarna i ugnen och låt soppan gratineras tills osten smält och fått lite färg.

Strö över lite färsk timjan och servera direkt. Akta bara de heta skålarna!

Bon Appétit!

Fettisdag med Minisemlor

Fettisdag, sol, snösmältning och en rejäl dos av vårkänslor! Kan det bli bättre? Idag är verkligen en sådan dag då man går en lång härlig promenad och njuter av att solen kittlar lite på näsan. Hellst skulle jag nog velat tillbringa den i ett längskidspår tillsammans med en ryggsäck fylld med varm choklad i termos, kanelbullar och en apelsin. För det är på det sättet vädret är. Men här smälter snön nu bort i en liten rännil och, helt ärligt, just nu kommer jag inte att sakna den förrens fram i oktober/november då mitt vintersug brukar komma tillbaka. Nu välkommnar vi istället våren och som så ofta förr kommer den med Fettisdagen.

Jag kan direkt erkänna att semlor kanske inte är mitt absoluta favorit bakverk. Gott är det men inte så gott att jag längtar efter dem redan innan jul. Kanske är det de gigantiska Linnésemlorna i Uppsala som gjorde att man lessnade lite på gräddfyllda bullar?

En semla bör vara gjord på äkta vis med kardemumma i degen och lite lätt och luftig. Men att piffa upp den med kolasås, grädde i olika smaksättningar, sylt, chokladtryffel eller något annat än klassisk mandelmassa? Nej, det gör det inte för mig. De gånger jag äter en semla så ska de vara en riktig. Med massor av mandelmassefyllning och lagom mycket grädde. Fast det där med mandelmassan kan vara riktigt kinkigt. Den måste rivas och blandas med smulat inkråm samt en skvätt grädde. Att bara skära en skiva från en mandelmasserulle måste nog betraktas som helgerån. Och tyvärr är det något man råkat ut för några gånger. Men vem gör så, egentligen?

De absolut godaste semelbullar som bakats, bakade faktiskt min morfar. Min moffa var en riktig hejare på att baka bröd. På äkta skånevis slänge han ihop de mest fantastiska kavringar, matbröd och så semlor. Tyvärr uppskattade jag inte hans bröd lika mycket som femåring än vad jag skulle gjort idag. Semlorna uppskattade vi, men inte bröden med kummuin- och fänkålsfrön, som jag verkligen älskar idag. Numera är dessvärre morfars bröd något vi bara kan minnas. Men det är dessa fantastiska, rustika bondbröd som finns i mina tankar när jag själv bakar bröd idag. Och jag tror att morfar också skulle varit ganska nöjd med dem.

Eftersom en vanlig semla kan känns som det är i mesta laget väljer jag att göra mina i mini-format. De är inte bara söta utom lagom stora för både liten och stor. Och det bästa är att vill man ha mer så är det bara att ta två, eller tre...

Klassiska Mini-semlor

ca 30 st

25 g jäst

75 g smör

3 dl mjölk

70 g strösocker

1 tsk nystött kardemumma

2 krm salt

500-600 g vetemjöl special

uppvispat ägg

200 g mandelmassa (minst)

3 dl grädde

ett knivsudd vaniljpulver

florsocker

Värm mjölken fingervarm i en liten kastrull. Smula jästen i en bunke och lös den i mjölken. Tillsätt sedan salt, socker, kardemumma, nästan allt mjöl samt smöret i klickar.

Arbeta degen väl till en blank, smidig deg med en maskin, minst 10 minuter. Tillsätt mer mjöl efterhand om det behövs.

Låt degen jäsa under bakduk ca 45 minuter.

Sätt ugnen på 250 grader. Ta upp degen på lätt mjölat bakbord. Knåda till den och dela sedan i 30 bitar. Rulla varje degbit till en rund liten bulle och lägg på klädda plåtar.

Låt bullarna jäsa under bakduk ca 20 minuter. Pensla bullarna med uppvispat ägg och grädda mitt i ugnen ca 5-8 minuter.

Ta ut bullarna och låt dem svalna helt på galler under en bakduk.

Inför servering. Skär av locket på bullarna och gröp ur en del av inkråmet i en bunke. Smula ner det lite och blanda med riven mandelmassa samt en skätt grädde. Blanda runt och tillsätt grädde så att du får den konsistens du önskar.

Fyll bullgropparna med mandelmassa. Vispa grädden tillsammans med ett uns vaniljpulver och sprits eller klicka ut den ovanpå mandelmassan. Täck med locket och pudra över florsocker.

Engelsk Fruktkaka

Julen är förvisso sedan länge passerad och överspelad men på något sätt lyckades vi glömma bort att ta fram vår fruktkaka under helgerna. Inte för att det gör något, fruktkaka passar året runt! I England är den en väldigt vanlig bas till vackert dekorerade bröllopstårtor. Och den blir bara godare av att ligga till sig lite (även om det som nu skett i frysen). Och för att vara på den säkra sidan gjorde jag i år två, eftersom den förra året tog slut redan innan jul och jag ändå fick baka mer. Men julen i år var lite märklig, vi kom aldrig in i den där riktiga, härliga julstämningen, och fruktkaka mm glömdes bort. Trist nog.

Men nu är kakan funnen i frysboxen och med dagens snöstorm kanske vi kan återskapa lite av den julstämning som vi gick miste om i december.

Grundreceptet till kakan kommer från min svärmor men jag har ändrat lite i det så att det passar vår smak lite bättre (ja, det är mer konjak än i orginalet nu, bland annat). Satsen räcker till två härliga kakor som blir rätt kompakta men ändå väldigt saftiga och som bara blir godare av att glömmas bort i skafferiet ett bra tag innan den äts.

Engelsk Fruktkaka

2 st

400 g rumsvarmt smör

400 g strösocker

6 ägg

4 dl russin

100 g sukat

100 g kakfyllning

100 g skållad, skalad mandel

drygt 1 dl konjak

400 g vetemjöl

Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa 2 sockerkaksformar.

Rör smör och socker väl. Tillsätt äggen, ett i sänder och se till att blandning rörs ordentligt mellan varje ägg tillsätts.

Skaka russin, sukat och kakfyllning i lite mjöl. Hacka mandeln. Rör ner konjak, mandel och den torkade frukten i smeten med en träslev. Rör sist ner mjölet och blanda allt väl.

Fördela smeten i formarna och grädda den i ugnens nedre del ca en timme. En sticka skall komma ut torr.

Låt kakan svalna i sin form över natten. Stjälp sedan upp, dela eventuellt på mitten, och svep in i folie samt en plastpåse.

Blir verkligen bara godare av att mogna några veckor.

Len Blomkålssoppa

Älskade, hatade blomkål! Hur många är det inte som verkligen avskydde denna grönsak när de var mindre? Och det kanske är så att blomkålssmak är något man verkligen måste lära sig. Vad jag minns har jag alltid tillhört de som älskar blomkål (mamma kanske minns annat, vad vet jag) eller rättare all sorts kål. Blomkålsbuketter och vitkål var riktigt godis för mig och jag kunde inte förstå hur något så gott som rå vitkål kunde smaka så illa i mammas kålpudding...

Men oavsett om man älskar eller hatar den rara blomkålen så tror jag verkligen att ni kommer att gilla den här blomkålssoppan! För blomkål kommer verkligen till sin rätt i mixade soppor där den ger den rätta texturen.

Och det här måste vara den godaste blomkålssoppan, alla kategorier. Alla gånger. Len, mjuk och krämig men också fullpackad med smaker. En blomkålssoppa kan nog inte bli bättre. Och jag har nu lagat ett gäng olika varianter men det här är den stora favoriten.

Len Blomkålssoppa

1 (stort) blomkålshuvud

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

en klick smör

1,25 dl torrt vitt vin

1½ liter vatten

2-3 msk kycklingfond

ca 2½ dl matlagningsgrädde

salt o peppar

färsk timjan + färsk rosmarin

Börja med att ansa blomkålen. Dela den på mitten och skär av buketterna. Lägg dem i en bunke och spar själva stocken till blomkålen, den används till buljongen.

Skala och hacka lökarna. Smält smöret i en gryta på medelvärme och låt löken svettas så att den blir mjuk utan att ta färg. Häll på vinet och låt det koka samman ca 2 minuter.

Tillsätt vatten, fond, lite salt samt blomkålsstockarna. Låt det hela koka ca 15-20 minuter. Har du tid, stäng av plattan, sätt på locket och låt det hela stå och dra tills du ska slutföra soppan. Gå bara vidare i receptet om tid att dra inte finns. (Jag tycker att det här ger mer smak åt soppan så finns tid, testa att göra så här).

Plocka ur stockarna och tillsätt istället blomkålsbuketterna. Låt dem koka sig mjuka under tiden som spadet reduceras till hälften (drygt 8 dl). Mixa allt med en handmixer så att det blir helt slätt.

Tillsätt grädden och låt soppan koka samman ca 10 minuter. Tillsätt något blad rosmarin och lite timjan och mixa soppan igen inför servering. Smaka av med salt och peppar.

Soppan är god att servera som den är, rakt upp och ner med bara lite timjan samt oliv- eller tryffelolja droppad på toppen. Eller mer matig med skivad vårlök och baconströssel. Jag föredrar min soppa helt slät men det är även gott att spara några små buketter av blomkålen och antigen smörsteka dem eller bara låta dem koka med det sista i soppen så att de blir knappt mjuka. Vitlöksbröd eller ett tunnbröd med rosmarin är gott som tillbehör.

Krämig Grönsakssoppa

Nu har jag haft intentionen att skriva det här blogginlägget i två dagar. Men har tid (eller barns tålamod) funnits? Noop. Så blir det ibland men det är lite frustrerande när man vill något och tiden inte bara räcker till allt som måste göras.
Fast nu har jag lyckats att få en pytte-liten stund över för bloggande innan det är dags att göra nytta på annat håll.

Och handen på hjärtat så är de här stunderna vid datorn en stunds härlig avkoppling för mig. En chans att låta tankarna flöda fritt och formulera ned dem i ord på skärmen. Och eftersom jag gillar att sitta här och skriva, fundera lite över mat och recept, så saknar jag det när tiden sätter käppar i hjulet. Men jag ska bli bättre på detta och jag får försöka överge min ambition att blogga på förmiddagar och istället skriva mina inlägg på kvällarna då tiden räcker till lite mer än busiga barn.

Soppa har tidigare varit ganska trist i min mening. Soppa har tidigare för mig. med undantag för gul ärtsoppa, varit synonymt med buljongspad där det simmat några grönsaks- och köttbitar. Rätt trist med andra ord. Men efter flera väldigt bra soppupplevelser ute på restaurang så har jag verkligen omvärderat soppa och även börjat laga det hemma. Och det är som om en ny del i matvärlden öppnat upp sig. Soppor är verkligen så mycket mer än vattniga skol- eller pulversoppor. Och det är riktigt, riktigt gott!

Så nu lagas det soppa för fulla muggar här hemma och en hel del recept ligger på lut att bloggas om. Idag får ni en härlig grönsakssoppa som är så långt ifrån trist buljonblask man kan komma. Istället får ni en krämig, härligt mättande soppa som kan göras helt vegetarisk, vegansk eller laktosfri om man önskar det.

Jag gjorde soppan lite på en höft och det blev en stor sats. Styr hur tjock du vill ha den genom att tillsätta mer eller mindre vatten (+ ev grädde).

Krämig Grönsakssoppa

2 potatisar av mjölig sort

1 sötpotatis

1 palsternacka

2 morötter

1 liten bit rotselleri

1 gul lök

1-2 vitlöksklyftor

en skvätt vitt vin

ca 1½-2 liter vatten

3-4 msk kyckling- eller grönsaksfond

salt och peppar

en kippe med färsk timjan, oregano, rosmarin

ev. 2 dl matlagningsgrädde

Börja med att skala och dela alla grönsaker i lagom stora bitar. Smält lite smör i en stor gryta och bryn först lök samt vitlöken. Tillsätt sedan övriga grönsaker och fräs runt en stund. Tillsätt en skvätt vitt vin och rör runt så att alla smaker som hamnat på botten av grytan fångas upp.

Tillsätt ca 1 liter vatten samt fond och låt det hela koka upp. Låt soppan sedan småputtra tills grönsakerna blivit mjuka.

Lägg i de färska örterna, ta av från värmen och mixa soppan helt slät med en mixerstav. Smaka av med salt, peppar och eventuellt lite mer fond och örter. Känn av konsistensen och tillsätt eventuellt mer vatten och grädde om så önskas. Låt soppan koka samman och servera den varm tillsammans med knapperstekt och smulat bacon samt skivad vårlök.

Saffransbullar i långpanna

Saffransbröd i olika former, med eller utan fyllning är verkligen något som hör årstiden till. Den gyllengula färgen och saffranssmaken piggar upp i mörkret. Visste ni att saffran består av över 150 doft- och smakämnen? Det bidrar väl till att man antingen älskar eller hatar det. Själv älskar jag smaken och doften från saffran och har det gärna i matlagningen eller bak året runt. Det är lite trist att den, som så mycket annat, bara får ett uppsving kring just jul.

Här kommer en variant på ett gott och ganska snabb bakat saffransbröd med härlig fyllning av mandelmassa och russin. Jag trode att det skulle blir bullar till en långpanna ur receptet, men jag fick ut både en stor och en liten långpanna från receptet. Och då blev det ändå stora bullar. Så jag säger att det blir en långpanna men att ni inte bör bli förvånade om det blir några fler.

Saffransbullar i långpanna

150 g smör

5 dl mjölk (3%)

50 g jäst

1 burk kesella (10%)

2 dl strösocker

1 tsk salt

1 g saffran

2 ägg

ca 18 dl vetemjöl

Fyllning

300 g mandelmassa

200 g smör

200 g russin

(ev 3 msk rom eller glögg)

Pärlsocker, flagad mandel och ägg till garnering

Lägg russinen i en skål och slå på rom eller glögg. Ställ åtsidan.

Smält smöret i en kastrull och tillsätt sedan mjölken. Värm tills det är fingervarmt. Smula jästen i en bunke, häll över lite av degspadet och lös jästen. Slå över resterande spad och tillsätt kesella, saffran, socker, salt, ägg och en del av mjölet. Tillsätt resterande mjöl under arbetning av degen. Arbeta degen blank och smidig tills den släpper bunkens sidor. Låt jäsa under duk ca 30 min.

Klä en långpanna med bakplåtspapper. Riv mandelmassan.

Ta upp degen och arbeta den smidig på mjölat bakbord. Dela den i två lika stora bitar och kavla ut dem till rektangulära plattor. Bred ut hälften av smöret på vardera degplatta. Strö över riven mandelmassa och russin. Rulla ihop till en tight rulle. Skär rullarna i bitar och ställ dem i långpannan. Låt jäsa ca 30 minuter under bakduk.

Sätt ugnen på 200 grader. Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker och mandelspån. Grädda i nedre delen av ugnen ca 25 minuter. Låt svalna på galler under duk.

Surdegsbröd med kummin

När det kommer till bröd så har jag två absoluta favorit ingredienser. Den ena är surdeg som väl egentligen är mer än bara en ingrediens. Den andra är kummin. Jag verkligen älskar kummin och kan äta rostade frön bara som de är (ja, även orostade om det kniper). Sedan graviditeten med vår son har en craving efter Finncrisp caraway övergått i ett kumminberoende. Det finns så mycket gott man kan göra med denna krydda. Ha den på ugnsrostadpotatis, i grytor, soppor, till ost, som krydda till julsnapsen och så givetvis i bröd. En av mina absoluta favoriträtter är en härligt kummin doftande gulachgryta. Men varför inte testa att strö på lite kummin nästa gång du gör falukorv i ugn, det blir jättegott. Överlag så ger kummin våra svenska rotfrukter lite draghjälp. Men tänk på att lite gör stor nytta! Man behöver inte mycket för att det skall ge stor smak åt rätten. Tar man för mycket så kan det ge en besk eftersmak. Rosta gärna fröna innan användning för att ta bort lite av den mest intensiva smaktonen.

Kummin anses även ha en lugnande effekt på magen. I kålrätter motverkar också mindre trevliga efterverkningar.

Nu får man absolut inte förväxla kummin med spiskummin, det är två helt skilda kryddor som inte kan ersätta varandra. Och att det blir förvirrning ibland är kanske inte så konstigt eftersom spiskummin heter cumin på engelska (vår kummin heter caraway). Det är enormt irriterande när man ser utländska matlagningsprogram där översättaren envisas med att översätta cumin till kummin. Undrar hur många middagar som förstörts på det viset?

Men kummin är en krydda som många har lite svårt för och givetvis kan Ni hoppa över det i brödet om ni vill. Fast testa en gång, mängden är liten och den ger en behaglig smak. Brödet är väldigt gott att servera till exempelvis tomat- eller grönsakssoppor.

Surdegsbröd med Kummin

1 stort bröd

10 g jäst

4 dl ljummet vatten

13-15 dl vetemjölspecial

4 dl vetesurdeg

1 msk salt

1 msk rostade kumminfrön

Smula jästen i en bunke och lös sedan upp den i vattnet. Tillsätt 7 dl vetemjöl special och knåda degen i maskin ca 10 minuter.

Tillsätt sedan surdeg, salt, kummin och resterande vetemjöl. Börja med en mindre mängd och ta mer efter hand. Det är bäst att känna sig fram, det skall bli en ganska lös men blank och smidig deg. Knåda på låg hastighet i maskin ca 15-20 minuter.

Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek, ca 1½-2 timmar.

Häll upp degen på ett mjölat bakbord (har du inget bakbord ta ett mjölat bakplåtspapper eller en plåt). Stjälp försiktigt upp degen och vik försiktigt ihop den till en limpa. Hantera den så varsamt du kan så att inte luftbubblorna förstörs. I just det här brödet är vi ute efter luftbubblor. Mjöla brödet och låt det jäsa under handduk ca 1½-2 timmar.

Stjälp upp brödet försiktigt på en plåt och ställ in det i 200 grader varm ugn (varmluft, ej varmlufts ugn 225 grader). Släng in 1 dl vatten på botten av ugnen och stäng luckan. Grädda brödet mitt i ugnen ca 40-50 minuter.

Biff Stroganoff

Riktigt härligt höstväder kräver en riktigt härlig gryta. Bland de godaste gryter jag vet är en välkryddad biff stroganoff. Hemligheten är, som med alla grytor, att den får koka länge på låg värme, då blir köket så mört att det faller sönder i munnen. Mums!

Varför lånkok tidigare haft en jobbighets- och husmorsstämpel över sig förstår jag inte. De flesta långkok är otroligt tacksamma eftersom de kräver minimalt med förberedelser och minimal passning. Perfekt mat att göra när man ändå går hemma men i och för sig inget man ställer sig och gör kvart i sex på kvällen när alla är hungriga och vill ha mat NU. Men har man tiden en ledig dag så är det verkligen att rekommendera.

Den här biffstroganoffen är kanske inte så traditionell. Många förknippar säkert grytan med champinjoner och kanske även paprika men det saknas i detta recept. Istället är den välkryddad av örter och får en liten extra dimension av sherry. Undrar vad den ryske adelsmanen egentligen hade i grytan någon gång sisådär på 1800-talets början? För historien om Biff Stroganoffs ursprung är tvetydig. Vissa menar att det var den ryske greven själv som svängde ihop rätten i sin jaktstuga för att imponera på jaktlaget. Andra hävdar att det i själva verket var hans kock som komponerade rätten och dessutom vann en tävling med den i Sankt Petersburg. Hur det egentligen låg till får vi nog aldrig veta. Men att receptet finns kvar vet vi och det förgyllen höstarna hemma hos oss.

Till 4 personer

600 g strimmlat nötkött (fransyska eller innanlår)

2 msk smör

2 gula lökar

1 tsk salt

1 tsk vitpeppar

2 msk tomatpuré

2 dl grönsaksbuljong

2 dl cremé fraiche

2-4 msk sherry

1 tsk färsk timjan

1 tsk hackad färsk rosmarin

Smält smöret i en stekgryta och bryn köttet. Hacka löken och tillsätt den till köttet tillsammans med salt och peppar. Bryn ett tag till. Sänk värmen och rör ner tomatpuré. Tillsätt buljong (2 dl vatten + 2 msk fond brukar jag ta) timjan, rosmarin samt 2 msk sherry. Lägg på locket och låt grytan puttra på låg värme tills köttet är mört, brukar ta minst 2 timmar. Smaka av och tillsätt eventuellt mer sherry.

Hit går det jättebra att förbereda rätten och den kan med fördel lagas dagen innan servering. Innan servering värms grytan upp igen och cremé fraichen rörs ner. Låt allt bli genomvarmt och strö över hackad persilja samt strimmlad rödlök innan servering. Servera grytan tillsammans med tärnad saltgurka, sallad och kokt ris eller pressad potatis.

Om du vill så går det bra att ta i 250 g färska champinjoner också, tillsätt dem i så fall tillsammans med löken.

Klassiska Korintkakor

Att baka småkakor är nog bland det enklaste, snabbaste och mest tillfredställande man kan göra. Ner med ingredienser i Kitchen Aiden, snurra runt några snabba varv, baka ut och snart fylls hela huset av en varm, lugnande kakdoft.

Bland alla de tsentals recept man kan dyka ner bland föll lotten för ett tag sedan på korintkakor. Som så mycket annat från barndomen påminner dessa mig om elvakaffet på altanen i somarstugan. Min farmor var en hejare på att baka och det fannas alltid många olika sorter att välja på, förutom bullar. Bredvid storfavoriten hallongrottor så kommer nog korintkakor in som en god tvåa bland kakklassikerna.

Korintkakor

(ca 50 st)

200 g smör

4 msk socker

100 g korinter

4½ dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

1 liten nypa salt

Rör ihop socker och smör. Tillsätt korinterna och mjölet som blandadts med vaniljsocker och salt. Arbeta samman degen och forma den till runda små bollar.

Lägg bollarna på en klädd plåt. Tryck till dem lite lätt med en gaffel.

Grädda mitt i 200 gradig ugn i ca 10 min.

Sjömansbiff

Härom dagen var det minre roligt vårväder här hemma. Mulet, kuligt och regnstänk. En sådan dag som passar sig så bra för en gryta! Precis som med gratänger har jag en liten kärlekt till grytor. Det är så skönt att kunna slänga ner lite av varje i en gryta och sedan låta tiden jobba för dig. För en gryta blir som godast om den får stå lääänge på spisen.
Bland de godaste grytorna, som inte behöver koka i flera timmar om man kommer på att man är grytsugen lite för sent för detta, är sjömansbiff. Enkla råvaror som samsas i en gryta med öl och en kraftig god buljong där varje ingrediens lyfter fram de andra till en perfekt helhet.
Namnet kommer från att den enkla tillagningen, med allt i en gryta, gjorde rätten populär till sjöss. I min tappning har potatisen fått sällskap av morot och palsternacka, givetvis går det bra att utesluta dessa och göra en mer klassisk sjömansbiff. Jag tycker att de bidrar med extra smak till buljongen, därför hittar de ner i min gryta.

Sjömansbiff

4 portioner

• 500 g lövbiff (eller skivat ytterlår)
• 1 kg potatis av mjölig sort
• 4 gula lökar
• 1 stor morot
• 1 stor palsternacka
• 1 tsk timjan
• 4 dl mörkt öl
• 4 dl kraftig buljong (använd gärna mörk oxfond)
• 1 lagerblad
• 1 dl hackad persilja
• salt, vitpeppar

Skala potatisen, moroten och palsternackan. Skär dem i ½ cm tjocka skivor. Skala och skär löken i inte för tunna skivor. Bryn löken i 1 msk smör. Ta upp löken och bryn sedan köttet på båda sidor.

Varva potatis. morot, palsternacka, lök och kött i en gryta. Krydda mellan varven med ca 1 tsk salt, 3 krm peppar och 1 tsk timjan och avsluta med potatis. Häll på öl och buljong. Ett tips är att röra ut buljongen i pannan där lök och köttet stekts för att få ut alla smaker. Tillsätt lagerbladet.

Låt grytan småkoka under lock ca 1 timme, eller tills köttet är mört. Strö över persilja strax innan servering och servera ur grytan. Inlagd ättiksgurka kan vara gott till.

Pannkakor

Något bland det godaste som finns och som framkallar varma barndomsminnen hos mig (när de görs "rätt") är pannkakor. Det intressanta med denna enkla och ack så goda rätt är att allas pannkakor smakar olika. Jag tror inte jag fått pannkakor hemma hos någon som smakat lika, trots att recepten som används kan vara identiska. Det är rätt intressant. Däremot så brukar de smaka lika varje gång någon gör dem, men att försöka efterlikna någon annans - det är svårt.

Min farmor gjorde fantastiskt goda pannkakor och jag brukade ibland åka hem till henne enbart för att jag visste att hon då skulle steka några till mig (ja, självklart ville jag träffa henne också men pannkakorna var en stor bonus!). Inga andra jag smakat har varit i närheten av hennes (ledsen, mamma) och de är godast med hallonsylt till.

Som tur var lärde hon mig att göra dem på sitt vis innan hon gick bort och det är jag evigt tacksam för. På min tunga så smakar mina pannkisar precis som hennes och med tiden har jag lärt mig att det inte finns någon genväg till goda pannkakor. Tid, gjutjärnspanna och extra saltat smör, det ger de bästa och godaste pannkakorna!

Pannkakor

(som min farmor gjorde dem)

Ett stort lass!

• 6 dl mjölk (gärna standard)
• drygt 3 dl mjöl
• ½ tsk salt
• ½ dl socker
• 3 ägg (rumstempererade)
• äkta smör till stekning

Mät upp 4 dl mjölk i en skål. Tillsätt mjöl, salt och socker och rör till en jämn smet. Tillsätt resterande mjölk och rör allt slätt. Låt nu smeten vila i rumstemperatur minst en timme. Tillsätt sedan äggen och rör till en smet som bör vara lite små "tjock" i konsistensen. Hetta upp en väl använd gjutjärnspanna, av nostalgi använder jag en liten och inte en stor. Smält en klick smör och häll i lite av smeten. Låt seten rinna ut men helst inte ända ut till kanten, det är godast om kasterna får bli lite krusiga. Vänd när smeten börjat stelna.

Jag föredrar att ha pannan relativt het så att pannkakorna får lite färg och smak. Servera med det du tycker är godast, själv föredrar jag hallonsylt eller lite smör som får smälta över dem.